Drönare sänkte fartyg utanför Bulgarien

Drönare angrep två handelsfartyg i Bulgariens exklusiva ekonomiska zon tidigt den 6 oktober och sänkte det ena (Bulgariens regering). På kvällen saknades fortfarande besättningen (BTA). Kyiv pekar ut Ryssland, medan Sofia säger att det ännu inte går att avgöra vem som ligger bakom. Ingen regering har lagt fram offentliga belägg. Bulgarien kan begära formellt samråd med Natoallierade, men har ännu inte gjort det.

Räddningsmanskap nådde platsen där det Togo-flaggade fartyget Alfa Watan sjönk, omkring 70 nautiska mil öster om kuststaden Byala (Bulgariens regering). De fann en uppochnedvänd båt, tre uppochnedvända livflottar och flytvästar, men inga människor. Besättningen på en färja i närheten hade uppgett att den sett luftburna drönare träffa fartyget.

Det andra fartyget, det Palau-flaggade Able, började brinna. Den passerande bulgariska färjan Dioscuria hjälpte till att föra alla 18 ombordvarande till Varna: elva turkiska och sju indiska medborgare (BTA). En maskinist med brännskador över omkring 45 procent av kroppen var fortfarande i kritiskt tillstånd (Radio Varna).

En räddad sjöman berättade om en smäll under skrovet (Maritime.bg). Det är en av anledningarna till att myndigheterna misstänker att även en sjödrönare användes, utöver en luftburen drönare.

Anklagelser utan offentliga belägg

Kyiv har varit tydligast. Volodymyr Zelenskyj sade att ukrainska styrkor inte genomförde någon operation i området och beskrev angreppet som en samordnad rysk attack med luft- och sjödrönare (Ukrainas presidentämbete). Enligt honom hade kontakter mellan flottorna bekräftat uppgiften. Ukraina har inte redovisat vad kontakterna visade och har inte offentliggjort några vrakdelar eller uppgifter om drönarnas färdvägar från start.

Sofia har pekat på möjliga ansvariga utan att slå fast vem som ligger bakom. Premiärminister Rumen Radev sade att drönarna antingen var ryska eller ukrainska. Försvarsminister Dimitar Stoyanov kallade det ett avsiktligt angrepp mot handelsfartyg, men sade att han inte kunde bekräfta vem som låg bakom: inga drönardelar hade bärgats och ingen hade tagit på sig ansvaret (Dir.bg).

Ett tredje fartyg gör bilden mer komplicerad. Den 5 oktober började Royad Mammadov brinna och sjönk i Rumäniens ekonomiska zon efter att ha lämnat Ukrainas flodhamn Izmail. Två i besättningen omkom och elva räddades (Reuters). Rumänska myndigheter har inte uppgett vad som orsakade branden.

Säkerhetsföretaget Ambrey bedömer det som ”mycket sannolikt” att Ryssland angrep alla tre fartygen på grund av deras koppling till Ukrainas spannmålsexport (Ambrey). I företagets offentliga uppdatering finns inga lastmanifest eller vrakdelar som belägg för bedömningen. Moskva hävdade att man samma vecka hade angripit andra lastfartyg på väg till Odesa, men nämnde inget av de tre (Interfax).

Fartygens rutter ger inte tillräckligt stöd för den teorin. Able hade lämnat Galați i Rumänien, Alfa Watan var på väg mot rumänska Sulina och Royad Mammadov hade lämnat Izmail. Alla tre hamnarna ligger i Donaudeltat och används för Ukrainas handel. Rutterna knyter fartygen till hamnarna, men visar varken att de hade samma last eller att de valdes ut av samma skäl. Enligt preliminära uppgifter sade Radev att Able fraktade vete (BNR). Stoyanov sade senare att det saknades säkra uppgifter om lasten på något av fartygen.

Rutten är ändå viktig för Europa. I sin augustirapport uppskattade EU-kommissionen att omkring 40 procent av Ukrainas export av spannmål och oljeväxter sedan maj 2022 hade gått via EU:s Solidarity Lanes, de alternativa land- och flodvägarna till Ukrainas egna hamnar (EU-kommissionen). Siffrorna är från före angreppen och säger ännu inget om trafiken därefter.

Sofia kan kalla allierade till samråd

Platsen påverkar Bulgariens agerande. En exklusiv ekonomisk zon ger ett land rättigheter till resurser som fisk och gas, men är inte nationellt territorium. Utländska fartyg får färdas fritt genom zonen. Radev hävdade att platsen till havs uteslöt Natos artikel 4, som låter ett medlemsland kalla de andra till samråd (BNT).

Fördraget säger något annat. Artikel 4 gäller när ett medlemsland anser att dess territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet är hotad. Den ställer inget krav på att ett angrepp ska ha skett på landets territorium (Nato). Bulgarien uppger att frågan har tagits upp med allierade, men har inte meddelat att landet begärt formellt samråd.

Två uppgifter återstår. Utredarna måste fastställa vem som avfyrade drönarna, och vrakdelar är bara ett av flera sätt att göra det. Sofia kan begära samråd med allierade när som helst. Varken Kyiv eller Sofia har lagt fram offentliga belägg för vem som skickade drönarna, och Bulgarien har ännu inte begärt samråd.