Torkan stryper halva Europa

Vid Cremona flyter Po med 193 m³/s, ungefär en tredjedel av det historiska genomsnittet (Il Giorno). Det spelar roll eftersom floden bevattnar Italiens rikaste jordbruksmark, driver vattenkraft och håller tillbaka saltvatten från Adriatiska havet i deltat. Donau har samtidigt sjunkit under den nivå som krävs för att kyla Rumäniens enda kärnkraftverk. Rhen vid Kaub, den trånga passage som avgör hur mycket gods som kan fraktas på floden genom västra Tyskland, ligger under tidigare bottennivåer. Den 12 augusti uppgav EU:s gemensamma forskningscentrum JRC att torkan nu omfattar 50 % av EU:s och Storbritanniens territorium (JRC). Europas floder gör ett stort, men ofta osynligt, industriellt arbete: de kyler kraftverk, bär gods, bevattnar åkrar och producerar el. När vattnet försvinner pressas alla fyra funktionerna samtidigt.

Kraftverk utan tillräckligt flodvatten

Den tydligaste skadan syns i elsystemet. Rumäniens kärnkraftverk Cernavodă, som normalt står för omkring en femtedel av landets elproduktion, stängdes helt den 13 augusti sedan båda reaktorerna förlorat tillräckligt kylvatten från Donau (Le Monde, Al Jazeera). Kärnreaktorer producerar stora mängder värme. Bara en del blir el; resten måste ledas bort genom kondensorer som kyls med flodvatten. När vattennivån blir för låg för intagspumparna måste anläggningen stoppas.

Ungerns kärnkraftverk Paks, som producerar nära hälften av landets el, visar samma problem från en annan vinkel. I början av augusti föll produktionen från omkring 965 MW till 240 MW när Donau nådde historiskt låga nivåer. Regeringen svarade med att sänka pråmar lastade med sten och bygga en tillfällig tröskel på flodbotten för att höja vattennivån några centimeter vid kylvattenintaget (ABC News, Telex). I Frankrike är floderna fortfarande tillräckligt djupa, men problemet ligger i temperaturen. Om uppvärmt kylvatten släpps tillbaka riskerar kraftverken att överskrida miljögränser som ska skydda vattenlivet. Den 12 augusti påverkades 13 av 57 franska reaktorer, och miljörestriktioner, förstärkta av maneter som täppte till kylvattenintag vid Gravelines, hade tagit rekordhöga 20,4 % av den franska kärnkraftskapaciteten ur drift (Boursorama/AFP, Euronews).

När billig kärnkraft faller bort köper länder el från grannländer via Europas sammankopplade elmarknad. Där rör sig elen över gränserna mot de högsta accepterade buden, och priserna stiger när dyrare kraftverk eller import måste tas in. I Frankrike steg spotpriset för nästkommande dag med 34 % på ett dygn till 126 euro/MWh den 10 augusti, enligt France Épargne. Bulgariens kärnkraftverk Kozloduj, som fortfarande var i drift på Donaus bulgariska sträcka, mötte samtidigt en ovanligt hög exportefterfrågan på 3 500–4 000 MW från rumänska och ungerska handlare (Mediapool). Därmed fungerar Bulgarien som regional buffert, men en sårbar sådan. Om även Kozloduj skulle behöva minska produktionen försvinner exportutrymmet.

Halvtomma pråmar och saltade åkrar

På Rhen har Tysklands federala hydrologiska institut bekräftat att floden på långa sträckor nått eller underskridit de lägsta kända vattennivåerna (BfG). Ett fartyg byggt för 1 200 ton passerade Kaub med bara 180 ton last (Argus Media). Kemibolaget Covestro uppgav att råvaruflödena redan begränsade produktionen (Tagesschau). Väg och järnväg kan ta över en del gods, men matematiken är besvärlig. En minskning på 25 % av godstrafiken på Rhen motsvarar omkring 3 miljoner ton i månaden, eller ungefär 120 000 extra lastbilstransporter som vägnätet inte enkelt kan absorbera (WDR). Den tyska regeringen behandlar nu lågvatten som en återkommande konjunkturrisk (Handelsblatt).

I Pos avrinningsområde har de föralpina sjöar som förser sommarbevattningen nästan tömts: Maggiore ligger på 5,3 %, Como på 5,9 % och Iseo på 5 % (Il Sole 24 Ore). Saltvatten har trängt 20–25 km in i Podeltat och gör bevattningsvattnet obrukbart för risodlare som redan ransonerar tillgången (Pianura Reno). Italiensk vattenkraft föll 14,9 % i årstakt i juli (Affaritaliani). Det stramar åt samma elförsörjning som torkan redan pressar på andra håll i Europa.

Krishantering är inte anpassning

Varje land hittade en tillfällig lösning. Ungern byggde en flodtröskel. Frankrike förblev nettoexportör av el. Rumänien täckte luckor med import. Men varje lösning bygger på att någon annans marginal finns kvar. Akut flodteknik kan höja nivån vid ett intag; den skapar inte mer vattenflöde. Undantag från temperaturregler låter kraftverk gå längre, men flyttar belastningen till ekosystemen. Import fungerar bara så länge ett grannland har ledig kapacitet. Europa har lärt sig att låna sådana marginaler under torka. Siffrorna visar var gränsen går: anpassningen måste ske innan alla grannar behöver samma reserv samtidigt.