EU-dom avslutar Nederländernas asylpaus

Nederländerna får inte längre låta asylansökningar från människor som flytt från Ukraina ligga orörda tills deras tillfälliga skydd löper ut. Den 1 oktober 2026 slog EU-domstolen fast att en sådan automatisk paus strider mot EU-rätten (domen i sin helhet, EU-domstolens pressmeddelande). Nederländska myndigheter får fortfarande skjuta upp vissa ärenden, men bara om de kan visa att arbetsbelastningen gjorde det omöjligt att hålla de vanliga tidsfristerna.

NOS rapporterar att över 140 000 ansökningar har lagts åt sidan i Nederländerna. Det är en rapporterad siffra, inte ett officiellt besked om hur många ansökningar som fortfarande väntar på beslut (NOS).

Två olika skyddsformer

Fallet började med en man. Han är kinesisk medborgare med uigurisk bakgrund och flydde från Ukraina tillsammans med sin ukrainska hustru och deras barn. I april 2022 sökte han asyl i Nederländerna (domen i sin helhet).

Genom sin hustru fick han tillfälligt skydd. Det är EU:s gemensamma skyddsstatus för människor som flyr Rysslands invasion. Den ger uppehållstillstånd, rätt att arbeta och tillgång till samhällsservice utan att varje persons situation prövas individuellt.

En asylansökan gäller en annan fråga: riskerar personen förföljelse i sitt hemland? För en person med kinesiskt medborgarskap och uigurisk bakgrund kan svaret få betydelse även efter att det tillfälliga skyddet upphör. EU-länderna har förlängt skyddet till den 4 mars 2028 (EU:s råd).

Den nederländska migrationsmyndigheten IND ville inte pröva hans ansökan så länge det tillfälliga skyddet gällde. Han vände sig till domstol eftersom något beslut inte kom. Fallet nådde sedan Raad van State, Nederländernas högsta förvaltningsdomstol. Den bad EU-domstolen i Luxemburg klargöra hur EU-rätten ska tolkas och ska nu avgöra mannens fall utifrån svaret (Raad van State).

Förbud med ett snävt undantag

Domstolens huvudbesked är tydligt: tillfälligt skydd får inte användas som grund för att generellt och automatiskt pausa asylprövningar. Därmed gäller de ordinarie tidsfristerna, alltså de vanliga tidsgränserna för beslut i asylärenden (EU-domstolens pressmeddelande).

Det finns ett undantag. Om en stat har så många ansökningar att den inte kan hålla tidsfristerna får den tillfälligt skjuta upp vissa ärenden och prioritera mellan dem.

Staten måste bevisa att det objektivt sett var omöjligt att hålla tidsfristerna trots alla rimliga åtgärder. Nationella domstolar ska kontrollera att varje försening beror på nödvändiga åtgärder, inte på en generell regel (domen i sin helhet). Domstolen konstaterade också att om alla ansökningar läggs åt sidan byggs bara en större våg av beslut upp till senare.

Domen ger inte mannen asyl, och den tar inte heller ifrån honom något skydd. Enligt EU-rätten innebär ett avslag på asylansökan inte att det tillfälliga skyddet upphör innan giltighetstiden löpt ut (direktivet om tillfälligt skydd).

Den nederländska kön, och den tyska

Stoppet är inskrivet i nederländsk myndighetspraxis. Regeringens vägledning säger att ukrainare på flykt måste lämna in en asylansökan för att få tillfälligt skydd. Samma vägledning anger att ansökan inte prövas medan skyddet gäller (Nederländernas regering). EU-domstolen underkände det automatiska stoppet, men tog inte ställning till kravet att ansöka.

Migrationsminister Bart van den Brink har accepterat att ansökningarna nu måste behandlas. Hans föreslagna turordning sätter nyanlända först, följda av omkring 50 000 personer som redan står i den ordinarie kön. Gruppen med tillfälligt skydd hamnar sist (NOS).

Kapaciteten är en reell begränsning, och domen kräver inte att alla vilande ärenden avgörs på en gång. En prioriteringsordning är dock inte i sig ett bevis för att tidsfristerna inte går att hålla. Nederländska domstolar kan nu kräva att staten visar det.

Frågan stannar inte vid den nederländska gränsen, eftersom EU-domstolens tolkning av EU-rätten binder domstolar i alla medlemsländer. Även 32a § i Tysklands asyllag pausar asylförfaranden så länge det tillfälliga skyddet gäller (Tysklands asyllag). Tyska specialister på flyktingrätt tolkar domen, som kallas Jilin, som ett krav på att den tyska regeln ska åsidosättas (HRRF:s analys).

Den rättsliga principen är nu klar. Nederländerna måste avskaffa den automatiska pausen och får skjuta upp ärenden bara om staten visar att tidsfristerna inte gick att hålla trots rimliga åtgärder. Raad van State ska först tillämpa prövningen på mannen som sökte asyl i april 2022 (Raad van State). Därefter måste van den Brink visa varför människor som hans egen regering uppmanat att ansöka ska vänta längst i kön.