Shells 45%-krav når högsta domstolen

Nederländernas högsta domstol höll den 22 maj muntlig förhandling i Milieudefensie mot Shell, målet som kan avgöra om domare i Europa kan ålägga ett företag att minska sina utsläpp med en exakt procentsats. Domstolar i fem europeiska rättsordningar har var för sig slagit fast att fossilbolag har en rättslig skyldighet att hantera klimatförändringen. Ingen har hittills gjort om den skyldigheten till ett bindande utsläppsmål.

Beslutet som startade allt

År 2021 beordrade en distriktsdomstol i Haag Shell att minska sina globala koldioxidutsläpp, även de indirekta utsläpp som uppstår när kunder använder bolagets bränslen, med 45 % till 2030. Beslutet byggde på den oskrivna aktsamhetsplikten i nederländsk civilrätt, artikel 6:162 i civillagen. Ingen domstol hade tidigare satt ett konkret klimatmål för ett bolag.

I november 2024 upphävde appellationsdomstolen beslutet. Domstolen bekräftade att Shell har en klimatrelaterad aktsamhetsplikt, men ansåg att det saknas vetenskaplig samsyn om hur en viss minskningsnivå ska fördelas på ett enskilt företag. Om Shell ensamt tvingas minska sin försäljning flyttas produktionen bara till konkurrenter, enligt domstolen. Hoge Raad, Nederländernas högsta domstol, prövar bara om lägre instanser har tillämpat lagen korrekt. Ett rådgivande yttrande väntas i slutet av 2026 och en slutlig dom i början av 2027.

Domstolarna godtar plikten, men stannar där

Det nederländska dödläget ingår i ett större mönster. I Tyskland slog Oberlandesgericht Hamm i maj 2025 fast att energibolaget RWE i princip kan hållas ansvarigt för klimatskador tusentals kilometer bort, men avvisade det konkreta kravet med hänvisning till omständigheterna i målet. I Frankrike ska domstol den 25 juni avgöra om TotalEnergies måste anpassa sin produktionsstrategi till Parisavtalet enligt landets aktsamhetslag från 2017, efter en rättegång som inleddes i februari 2026. Domstolar i Italien och Schweiz har på liknande sätt accepterat att pröva bolagsinriktade klimatmål (Lexxion, Morgan Lewis), utan att besluta om konkreta ålägganden.

Domstolarna accepterar alltså att företag har en klimatplikt. De har däremot inte velat ange ett utsläppsmål.

Målen skulle väga mindre tungt om EU-lagstiftningen gav en tydlig ram. Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, CSDDD, är EU:s lag från 2024 som kräver att stora företag hanterar miljöskador i sina leverantörskedjor. Direktivet försvagades kraftigt i februari 2026. Kravet på obligatorisk klimatomställningsplan togs bort. Reglerna om civilrättsligt ansvar ströks. Tillämpningen snävades in till företag med över 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning, vilket omfattar färre än 1 000 bolag i hela EU. När direktivet tömts på stora delar av sitt innehåll hamnar genomdrivandet hos nationella domstolar.

Vad Shell gör under tiden

Shell hävdar att bolaget tar klimatfrågan på allvar och att domstolar inte bör detaljstyra företagsstrategi. Kapitalanvändningen pekar åt ett annat håll. År 2024 lade Shell omkring 12,7 miljarder dollar på olje- och gasutvinning, 2,5 miljarder dollar på förnybar energi och betalade tillbaka 22,5 miljarder dollar till aktieägarna. I februari 2026 ifrågasatte bolagets vd offentligt Shells mål om nettonollutsläpp till 2050.

Milieudefensie, nederländska Friends of the Earth, väntar inte på högsta domstolen. I april 2026 lämnade organisationen in en ny stämning med krav på att Shell ska stoppa investeringar i nya olje- och gasfält. Förskjutningen i juridisk strategi är talande: bort från utsläppsprocentsatser och mot investeringsbeslut.

Vad som händer nu

Domen om TotalEnergies den 25 juni kan komma före avgörandet i Nederländernas högsta domstol och kan därmed bli det första bindande domstolsbeslutet som kopplar ett företags produktion till klimatmål. LSE Grantham Research Institute räknade till 226 nya klimatmål globalt under 2024, med en växande andel bolag bland svarandena. I alla fem rättsordningar finns nu en rättslig skyldighet att agera mot klimatförändringen på papperet. Vad den faktiskt kräver att ett företag gör har ännu inte definierats av någon domstol eller lagstiftare.