E3 stöder samtal, NB8 bygger drönare

Europas Ukrainapolitik rör sig nu längs två spår samtidigt. Inom 48 timmar deltog Volodymyr Zelenskyj i två europeiska toppmöten med olika svar på hur kriget kan avslutas. Den 7 juni i London ställde sig E3 (Frankrike, Tyskland och Storbritannien, utanför EU:s formella strukturer) bakom hans förslag om direkta samtal med Moskva (Élyséepalatset, Euromaidanpress). Två dagar senare i Tallinn skrev NB8 (den informella nordisk-baltiska gruppen från Island till Litauen) under avtal om gemensam drönarproduktion med samme Zelenskyj och lovade Ukraina en "oåterkallelig väg" mot Natomedlemskap (Danmarks statsministerkansli). Den ena gruppen vill öppna en kanal till Moskva. Den andra bygger Ukrainas militära uthållighet tills Ryssland tvingas ompröva sin position.

Den diplomatiska kalkylen

E3:s gemensamma uttalande anger fem villkor för samtal. Bland dem finns att den nuvarande frontlinjen ska hållas, att internationella fredsbevarande styrkor ska placeras i Ukraina och att frysta ryska tillgångar ska förbli låsta tills skadestånd betalas. Emmanuel Macron har drivit denna linje i flera månader: Europa ska leda en möjlig fredsprocess, inte överlåta den till Washington. "Detta är en freds- och säkerhetsarkitektur för européer, givet geografin", sade han till reportrar (Le Figaro). Berlin stöder ansatsen mer försiktigt och bedömer att Ryssland befinner sig "i en svag position" efter månader av ukrainska drönarattacker mot rysk infrastruktur (FAZ).

Men Vladimir Putin avvisade Zelenskyjs öppna brev den 31 maj. E3 har därmed en ram för samtal, men ingen motpart som vill använda den.

Det militära svaret

I Tallinn nämnde NB8 inte någon dialog med Moskva. Den gemensamma deklarationen band de nio undertecknarna till försvarsindustriell samproduktion och krävde att alla sex förhandlingskluster i Ukrainas EU-process ska öppnas senast i juli. Klustren är de grupperade avsnitt av EU:s regelverk som kandidatlandet måste anpassa sig till.

Därefter kom de konkreta avtalen. Lettland skrev under ett avtal med Ukraina om överföring av drönarteknik. Norge utlovade omkring 110 miljoner euro till marina drönare inom Nansenprogrammet (norska regeringen). Finland bekräftade ett ramverk för samproduktion som omfattar drönare, teknikutbyte och placering av ukrainska militära specialister på finskt territorium (MTV Uutiset). Här behandlas Ukraina inte längre bara som mottagare av stöd. Landet är en teknikpartner vars stridstestade drönarkunnande NB8-länderna själva vill köpa.

Polens tomma stol

Polen, Ukrainas största grannland och viktigaste logistiska nav, stod utanför båda mötena. Premiärminister Donald Tusk sade att "inga arrangemang där Polen inte deltar kommer att respekteras av oss" och föreslog att E3 ska bli ett "E5" med Polen och Italien (Wiadomości WP).

Uteslutningen av Warszawa följer en hård militär logik. Polen har sagt nej till att skicka trupp till Ukraina, medan fredsbevarande styrkor är ett av E3:s fem villkor. En tidigare polsk ambassadör formulerade det rakt: "I samma ögonblick som Polen förklarade att landet inte skulle skicka soldater föll dess chanser att ansluta till noll" (Onet). Inträdesbiljetten till Europas fredsarkitektur är beredskap att sätta egna styrkor på marken.

Vägarna till Ankara

Båda spåren möts vid Natotoppmötet i Ankara den 7–8 juli. NB8-deklarationen uppmanar allierade att där lägga fram åtaganden om luftförsvar. E3 har lovat fortsatt samordning. Om Europas två strategier stärker varandra eller tar ut varandra beror på något som inget av toppmötena kunde leverera: en signal från Putin om att han ser den diplomatiska kanalen som mer än europeiskt brus i det tomrum som uppstått när Washington riktar om sin uppmärksamhet mot Mellanöstern.

Zelenskyj såg ut att kunna röra sig obehindrat mellan båda borden. I Ankara måste de europeiska huvudstäderna välja tyngdpunkt.