E3 sätter fem fredsvillkor för Ukraina

Storbritannien, Frankrike och Tyskland lade på söndagen fram fem villkor för att avsluta Rysslands krig i Ukraina. Dokumentet är den mest detaljerade europeiska förhandlingspositionen sedan den fullskaliga invasionen inleddes. Det togs fram i ett format som medvetet går vid sidan av EU:s egen utrikespolitiska apparat.

Vid Londonmötet deltog Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i formatet "E3+Ukraina". Inga EU-företrädare var på plats. Inga andra medlemsländer bjöds in. EU:s utrikeschef Kaja Kallas ledde samma dag ett försvarsministermöte på Cypern.

Vad villkoren kräver

Det gemensamma uttalandet innehåller fem krav. Ett omedelbart eldupphör ska följas av förhandlingar där den nuvarande frontlinjen används som utgångspunkt, inte som permanent gräns. Ukraina behåller rätten att själv välja allianser, en tydlig markering om framtida Natomedlemskap. De tre regeringarna lovar rättsligt bindande säkerhetsgarantier, däribland en multinationell styrka på ukrainsk mark när ett eldupphör håller. Det bygger vidare på åtaganden från Berlin i december 2025 och Paris i januari 2026. Frysta tillgångar från den ryska centralbanken ska förbli låsta tills Moskva betalar krigsskadestånd (SCMP, n-tv).

Det femte villkoret väger tyngst. Varje fredsavtal som rör EU:s eller Natos strukturer skulle kräva godkännande från EU:s medlemsländer och Natoallierade. I praktiken skapas därmed ett europeiskt veto mot en bilateral uppgörelse mellan Washington och Moskva. Efter månader av telefonsamtal mellan Donald Trump och Vladimir Putin, ett sammanbrott för eldupphöret i maj och ryska drönarattacker som bröt mot Moskvas egen vapenvila skriver E3-ledarna ned den risk de fruktar mest: att ställas inför ett färdigt avtal som de inte varit med och utformat.

Varför tre huvudstäder, inte 27

E3-formatet finns därför att Storbritannien har lämnat EU men fortfarande, tillsammans med Frankrike, hör till Europas största försvarsmakter. Ett fullskaligt möte i Europeiska rådet, där alla 27 stats- och regeringschefer sätter unionens politiska riktning, skulle kräva enighet. Ungern och Slovakien står redo att bromsa. Tre huvudstäder kan agera snabbare och formulera villkoren innan andra hinner urvattna dem.

Den snabbheten har ett pris. Polen, Ukrainas mest engagerade östeuropeiska allierade och det EU-land som lägger störst andel av BNP på försvar, fick ingen plats vid bordet. Formatet gör två tredjedelar av EU:s medlemsländer till åskådare i en fråga som formar europeisk säkerhet för en generation.

Merz kom till London med försvagad förhandlingsstyrka. Två veckor före mötet avvisade Zelenskyj offentligt hans huvudförslag för Ukrainas framtid i EU: ett "associerat medlemskap" utan rösträtt. Zelenskyj kallade det "orättvist". Ändå skrev Merz under uttalandet som bekräftar Ukrainas rätt att välja allianser och utlovar bindande säkerhetsgarantier. Skillnaden mellan vad Tyskland erbjuder bilateralt och vad landet skriver under kollektivt visar hur E3-formatet kan låta svagare positioner döljas i starkare gemensamma formuleringar.

Nästa prövning

Deklarationen är ett politiskt dokument utan bindande kraft. Den förpliktar inget parlament och skapar inga verkställbara skyldigheter. Ryssland har inte svarat formellt, men Putin avfärdade Zelenskyjs fredstrevare före mötet som oärliga några dagar innan samtalen hölls.

Den verkliga prövningen kommer vid Natotoppmötet i Ankara den 7–8 juli, där E3-positionen möter amerikanska förhandlingspreferenser och Turkiets roll som värdland. Om formatet blir permanent krymper EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, det fördragsbaserade system som ska ge Europa en samlad röst utåt, till en teknisk stödstruktur för sanktioner och återuppbyggnad. Tre huvudstäder sätter den politiska riktningen. De övriga 24 får genomföra den.