E3 rundar EU om fred i Ukraina

Frankrike, Tyskland och Storbritannien möter Volodymyr Zelenskyj på Downing Street på söndagen och öppnar ett eget europeiskt spår för att försöka få slut på kriget i Ukraina. E3-toppmötet går vid sidan av EU:s formella utrikespolitiska process, där beslut kräver enhällighet mellan 27 medlemsländer och där varje land därmed har vetorätt. Utanför den strukturen kan tre regeringar agera i ett tempo som EU som helhet inte klarar.

Den 4 juni publicerade Zelenskyj ett öppet brev till Putin med förslag om ett personligt möte i ett neutralt land, full vapenvila och ett fångutbyte enligt principen alla mot alla. Dagen därpå avfärdade Putin förslaget vid det ekonomiska forumet i Sankt Petersburg och kallade brevet "oförskämt". Inom några timmar meddelade Élyséepalatset toppmötet i London.

Varför USA lämnade ett tomrum

E3-spåret finns därför att de amerikanska fredsförsöken har kört fast. Den ram som Trump och Putin skissade på vid toppmötet i Anchorage i augusti i fjol innebar att Ukraina skulle avstå Krim och Donbas och ge upp ambitionen om Natomedlemskap. Kyiv sade nej. Efter en sista trilateral runda i Genève konstaterade USA:s utrikesminister Rubio att processen hade "stannat av". När Trump den 5 juni fick frågan om ordväxlingen mellan Zelenskyj och Putin svarade han: "Låt dem hantera det".

Berlin säger att ett fönster för dialog med Ryssland "långsamt öppnas", men betonar samtidigt att samordning med Washington fortsatt är en "vägledande princip". Formuleringen antyder att Tyskland ännu inte har fått något uttryckligt amerikanskt klartecken.

Länderna som hamnade utanför

Genom att agera snabbt har E3 ställt de länder åt sidan som är mest direkt berörda av krigets utgång. Polen, EU:s största östliga medlemsland och det land i Europa som lägger högst andel av BNP på försvaret, fick se uppgifter om att Tysklands utrikespolitiska rådgivare kan söka direktkontakt med Putins sändebud utan samråd med Warszawa. Polska analytiker varnade för en uppgörelse med Ryssland "över huvudet på de länder som ligger mellan Tyskland och Ryska federationen".

Italiens utrikesminister Tajani hävdade att det "inte gynnar någon att hålla vårt land utanför den ledande gruppen". Premiärminister Meloni uteblev dock även från EU:s toppmöte med västra Balkan den 5 juni och valde i stället att presentera ett minnesfrimärke.

De baltiska staterna delar Polens frustration. Estlands president Karis varnade för att ge Putin "någon livlina eller strimma av hopp om att aggression kan löna sig". Tallinn avvisade det "associerade medlemskap" för Ukraina som förbundskansler Merz föreslog i maj, ett upplägg som Zelenskyj själv kallade "orättvist", och krävde fullständiga anslutningsförhandlingar.

Vad Moskva föredrar

Putins hållning vid forumet i Sankt Petersburg tyder på att han vill ha bilaterala samtal med Washington som ställer Europa inför ett färdigt avtal. Han berömde Anchorage-ramen, krävde att Ukraina accepterar villkoren före varje möte och uppmanade ryska soldater att ignorera Zelenskyjs brev: "gör ert jobb, bröder". Det ryska sändebudet Dmitrijev anklagade Europa för att försöka "spåra ur" kanalen mellan USA och Ryssland.

E3-formatet är tänkt att förhindra just detta. Men Putin har svaga skäl att förhandla med tre europeiska regeringar om han kan vänta in Trump. E3:s egen sammanhållning är dessutom redan pressad: Merz stabschef tonade offentligt ned förbundskanslerns öppningar för förhandlingar den 5 juni, bara timmar efter att Merz själv hade lyft fram dem.

Ungerns nya regering under Péter Magyar har hävt de veton som blockerade Ukrainas anslutningssamtal med EU och frigjort frysta europeiska försvarsmedel, efter år av obstruktion under Viktor Orbán. Att en spärr har tagits bort löser inte den djupare motsättningen. E3 kan agera snabbt just därför att formatet går runt enhällighetsregeln, den regel som ger Polen, Baltikum och varje annat medlemsland en röst. Länderna utanför rummet är de som ligger närmast fronten.