ECB väger 2.25% när energistöd upphör

Den underliggande inflationen i euroområdet, där svängiga livsmedels- och energipriser räknas bort, föll till 2,2 % i april. De avtalade lönerna bromsade från 3,0 % till 2,6 % (ECB Wage Tracker). Ändå förbereder Europeiska centralbanken en räntehöjning. Den 11 juni väntas ECB-rådet höja inlåningsräntan, den styrränta som sätter nivån för lånekostnader i euroområdet, från 2,00 % till 2,25 % (ECB). Marknaden prissätter sannolikheten till 80–91 % (Euronews).

Den samlade inflationen ser mer besvärande ut. I Italien steg den till 3,2 % i maj (ISTAT), och Spanien låg kvar på samma nivå (INE). Men orsaken finns i Hormuzsundet snarare än i europeiska butiker. Sedan sundet stängdes i början av mars har Brentoljan legat nära 109 dollar per fat. ECB bedömer själv att energichocken lägger ungefär en procentenhet på den samlade inflationen (ECB). Rensat för den effekten ligger euroområdet nära ECB:s eget inflationsmål på 2 %.

Räntehöjningar öppnar inga sjövägar

Högre räntor dämpar konsumtion och investeringar genom att göra lån dyrare. Det fungerar när problemet är för stark efterfrågan. Här handlar det om begränsat oljeutbud. En räntehöjning kan inte pumpa upp mer råolja, leda om tankfartyg eller få bort de krigsriskpremier på 13–16 dollar per fat som brukar ligga kvar i månader även efter en vapenvila.

ECB:s argument är förebyggande: energikostnaderna ska hindras från att sprida sig till lönerna och bli självbärande. Direktionenledamoten Isabel Schnabel har kallat en höjning i juni "nödvändig" även om konflikten i Mellanöstern snabbt löses (Bloomberg). Men tjänsteinflationen, den del som är mest känslig för inhemska löner, föll från 3,3 % till 3,0 % i april (Eurostat). Lönerna bromsar in. Den spiral ECB vill stoppa har inte tagit fart.

Junis dubbla åtstramning

Räntehöjningen sammanfaller med ett finanspolitiskt stup som medlemsländerna inte har samordnat. Spaniens moms på el, mervärdesskatten som är EU:s standardskatt på konsumtion, återgick från 10 % till 21 % den 1 juni. Det höjer hushållens räkningar med 10–20 euro per månad (Endesa). Italiens sänkta bränsleskatt löper ut den 6 juni. Tysklands Tankrabatt, bränsleskatterabatten, upphör den 30 juni och höjer pumppriset med omkring 17 cent per liter (WiWo). Hushåll i tre av euroområdets största ekonomier får högre energiräkningar och högre lånekostnader samma månad.

Bolånen gör effekten omedelbar. Portugisiska bostadsägare får ökningar på upp till 60 euro per månad på ett standardlån på 150 000 euro (ECO). Spanska låntagare med rörlig ränta får betala omkring 65 euro mer (Kelisto). I Italien väntas hushåll med rörliga bolån få liknande höjningar på 60–70 euro (Teleborsa).

Tyskland visar hur trubbig en gemensam penningpolitik kan bli. Landets samlade inflation ligger på bara 0,6 %, samtidigt som ekonomin befinner sig i sin längsta recession hittills. Tyska ekonomiska expertrådet har sänkt sin tillväxtprognos för 2026 till 0,5 % (WiWo). Tyskland får en penningpolitisk åtstramning som är utformad för Italien och Spanien, där priserna stiger mer än fem gånger så snabbt.

2011 års fråga

ECB har gjort detta förr. År 2011 höjde dåvarande centralbankschefen Jean-Claude Trichet räntan två gånger för att möta råvarudriven inflation. Euroområdets skuldkris fördjupades. Hans efterträdare sänkte tillbaka båda höjningarna inom några månader (PitchBook). I dag ligger Italiens statspappersspread, skillnaden mellan vad Italien och Tyskland betalar för att låna, på 75 baspunkter, alltså 0,75 procentenheter (Borsa Italiana). Det är hanterbart tills vidare. Men BNP Paribas räknar med tre höjningar på sammanlagt 0,75 procentenheter till september, vilket skulle lyfta inlåningsräntan till 2,75 % (FXStreet).

ECB:s skydd mot finansiell fragmentering, TPI (Transmission Protection Instrument, ett verktyg från 2022 som gör det möjligt att köpa obligationer från länder under oordnat marknadstryck), har aldrig aktiverats (ECB). Tre raka räntehöjningar in i en tysk recession vore en hård första prövning av om det fungerar.