ECB:s 2.25%-höjning när energistöden slopas

Tre euroländer drar tillbaka stöd till energipriser samtidigt som ECB, Europeiska centralbanken som sätter räntan för de 20 länder som delar euron, förbereder en ny räntehöjning. Någon EU-mekanism som samordnar sådana samtidiga reträtter finns inte.

I Spanien höjdes momsen på hushållens el från 10 till 21 procent den 1 juni (SpainEnglish). I Italien halverades rabatten på dieselskatten den 22 maj och den ska tas bort helt senast den 6 juni (Il Sole 24 Ore). I Tyskland löper bränsleskatterabatten ut den 30 juni, och SPD motsätter sig en förlängning (Handelsblatt). Den 11 juni väntas ECB med stor sannolikhet höja inlåningsräntan från 2,00 till 2,25 procent. Marknaden prissätter en 77-procentig sannolikhet för en höjning (Polymarket). Regeringarna följer sina inrikespolitiska kalkyler. ECB följer sin inflationslogik. För hushållen infaller effekten samtidigt.

En höjning byggd på en prognos

ECB:s argument handlar om att förhindra "andrahandseffekter", alltså risken att dyrare energi sprider sig till löner och andra priser och gör en tillfällig prischock mer varaktig. Den totala inflationen steg till 3,0 procent i april, från 2,6 procent i mars, efter att energipriserna ökat med 10,9 procent på ett år (Eurostat).

De underliggande siffrorna pekar åt ett annat håll. Kärninflationen, där energi och livsmedel räknas bort, sjönk till 2,2 procent, från 2,3 procent månaden före (Eurostat). De avtalade lönerna ökar med 2,6 procent, ned från 3,0 procent 2025 (ECB Economic Bulletin). Den löne- och prisspiral som ECB vill förebygga har ännu inte tagit fart.

Isabel Schnabel, den tydligaste förespråkaren för en stramare linje, formulerade saken rakt: "Looking through is no longer an option." Hon tillade att räntorna bör höjas även om ett fredsavtal med Iran blir verklighet (Bloomberg, RTE). ECB försöker alltså stoppa en bredare inflation innan den syns i hårda data, med stöd i företagens inflationsförväntningar snarare än i bevis för att spridningen redan har börjat.

Subventionsfällan

Christine Lagarde har sagt att regeringarnas energistöd bör vara "temporary, targeted, and tailored" (ECB press conference). Breda bränslesänkningar håller enligt henne uppe efterfrågan och tvingar ECB att höja mer. Men när regeringar följer rådet och drar tillbaka stöden stiger de uppmätta priserna, vilket i sin tur ger ECB ett nytt argument för höjda räntor.

Italien visar låsningen. Dieselpriset passerade 2 euro per liter efter att punktskattesänkningen halverats (Teleborsa). Finansminister Giorgetti kallade den två veckor långa förlängningen en "stopgap measure". I Spanien väntas den återställda elmomsen lägga ungefär 8–10 euro per månad på en normal elräkning (The Spanish Eye). De höjningarna kommer att synas i inflationssiffrorna för juni och juli och kan därmed i efterhand bekräfta räntehöjarnas linje.

En ränta, tjugo bostadsmarknader

Räntehöjningen slår hårdast mot södra Europa. I Spanien, Portugal, Italien och Grekland har de flesta befintliga bolån rörlig ränta kopplad till Euribor, interbankräntan som följer ECB:s penningpolitik. Euribor steg i maj till 2,82 procent, från 2,08 procent ett år tidigare (EFE). Ett spanskt hushåll med ett rörligt bolån på 150 000 euro som läggs om denna månad får ungefär 60 euro mer per månad i kostnad (Rankia).

Tyskland är betydligt mer skyddat. De flesta tyska bolån har bunden ränta i 10–15 år. Samma ECB-beslut som pressar en familj i Madrid märks knappt för en familj i München. I flera av länderna där energistöden nu fasas ut är hushållen samtidigt mer exponerade mot stigande bolåneräntor. Junieffekten koncentreras därmed till hushåll i södra Europa, medan norra Europa påverkas mindre direkt.

Eurostats inflationssiffror för maj, som publiceras den 2 juni, blir den sista avläsningen före ECB:s beslut. Om kärninflationen ligger kvar på eller under 2,2 procent höjer ECB på en prognos om andrahandseffekter, inte på belägg för att de redan har uppstått. Philip Lane, ECB:s chefsekonom, har medgett att det "most benign scenario" där energichocken blir tillfällig ser mindre sannolikt ut (ECB speech). Om ECB bedömer fel stramas penningpolitiken åt i en ekonomi som redan bromsar, för ett problem som kan vara på väg att klinga av.