Åtta EU-länder pressas av budgettak när energipriserna stiger 50 procent

Oljepriset har stigit med 50 procent sedan februari. Samtidigt omfattas åtta EU-regeringar av bindande tak för hur mycket de får öka sina utgifter. EU:s budgetregler har en undantagsväg för försvar, men inte för energi. Hormuzkrisen har därmed blottlagt en lucka: EU byggde flexibilitet för en typ av kris och drabbades av en annan.

Sedan Hormuzsundet stängdes i slutet av februari har EU-länderna beslutat om ungefär 11 miljarder euro i energistöd. Under den ryska gaskrisen 2022 uppgick stöden till över 700 miljarder euro (Bruegel). Skillnaden handlar inte bara om politisk vilja, utan om en rättslig begränsning i EU:s finanspolitiska ramverk.

Försvaret får flexibilitet, energin får det inte

Förra året aktiverade 17 EU-länder den nationella undantagsklausulen, NEC, i den reformerade stabilitets- och tillväxtpakten, alltså EU:s regelverk för offentliga underskott och skulder. Klausulen gör det möjligt för regeringar att överskrida underskottsgränser för försvarsutgifter, upp till 1,5 % av BNP per år (Council of the EU). Italiens premiärminister Giorgia Meloni vill ha samma flexibilitet för energi. I ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 17 maj bad hon om att NEC även ska omfatta "extraordinary measures necessary to confront the energy crisis" (Il Fatto Quotidiano, Open.online).

Bryssel sade nej. EU-kommissionens talesperson Olof Gill uppgav att undantagsklausulen "not among the options" som övervägs (Open.online). Nederländernas finansminister var tydligare: "The response to shocks cannot be more debt" (EUNews.it). Juridiskt gäller NEC bara försvarsbudgeten. Ska den utvidgas till energi krävs en ny förordning, och den så kallat sparsamma gruppen, med Tyskland, Nederländerna och Österrike, har i praktiken vetorätt i förhandlingarna i rådet.

Vem kan spendera, vem kan inte

Åtta länder omfattas av EU:s underskottsförfarande, den formella process som inleds när ett land har ett budgetunderskott över 3 % av BNP. Frankrike, Italien, Belgien, Polen, Rumänien, Slovakien, Malta och Finland har därmed bindande utgiftstak (Council of the EU). Frankrikes tak tillåter bara 1,2 % nominell utgiftsökning 2026, alltså ökningen innan inflationen räknas bort, samtidigt som underskottet ligger nära 5 % av BNP (Le Monde). När inflationen överstiger 1,2 % innebär taket reala nedskärningar.

Följden är att Europas svar blir ojämnt. Frankrike inför bränslerabatter på 180 miljoner euro per månad som faktiskt är riktade: en fast månadsbetalning på 50 euro till förare som tjänar under 17 000 euro per år och pendlar minst 15 kilometer till arbetet (Le Figaro, Info.fr). Tyskland använder ett trubbigare verktyg: en sänkning av bränsleskatten med 17 cent till juni, till en kostnad på 1,6 miljarder euro, där uppföljningar visar att bara omkring 11 cent nådde konsumenterna under de första veckorna (Bundesregierung, Stern). Italiens sänkning av bränsleskatten kostar ungefär 1 miljard euro per månad, men löper ut den 22 maj utan bekräftad förlängning (Autoblog.it, Contropiano).

Spanien, som inte omfattas av underskottsförfarandet, står för nära hälften av EU:s samlade energistöd. Länderna under finanspolitisk övervakning spenderar minst, även där hushållen kan vara i störst behov av lättnader.

Fel hushåll får pengarna

Frankrikes riktade rabatter är undantaget. Över 72 % av EU:s energistöd består av breda momssänkningar eller sänkta punktskatter som gäller alla, oavsett inkomst, per liter förbrukat bränsle (Bruegel). Eftersom hushåll med högre inkomster kör mer och förbrukar mer energi i absoluta tal går fler euro till grupper som behöver stödet mindre. OECD:s efterhandsanalys av krisen 2022 visade samma mönster: nästan 80 % av stödet gick till alla konsumenter, oberoende av inkomst.

Belastningen är störst längst ned i inkomstfördelningen. De franska hushållen med lägst inkomster lägger upp till 12,7 % av sin budget på bränsle (Transport & Environment). I EU som helhet lägger hushåll på landsbygden, där kollektivtrafik ofta saknas som alternativ, omkring 7 % av sina utgifter enbart på energi (JRC). I Nederländerna har dieselpriserna stigit med 58 % på ett år, och IMF har sänkt landets tillväxtprognos från 1,2 % till 1,0 % (IMF/Welingelichtekringen).

Frankrikes centralbankschef sammanfattade läget i fem ord: "We no longer have money" (Le Figaro). EU byggde finanspolitisk flexibilitet för militära hot och står nu inför en energichock som regelverket inte är anpassat för. Hormuzsundet är fortsatt stängt. Reglerna är fortsatt rigida. Kostnaden bärs i hög grad av de hushåll som har minst marginaler.