Energiskattelättnader löper ut vid 3,2 %

Ett hushåll i Madrid betalade omkring 8-10 euro mer för el den här månaden. Den 1 juni återställde Spanien momsen på el från 10 till 21 %, efter en tillfällig krissänkning som skyddat konsumenterna sedan Irankrisen drev upp energipriserna (El Español). Samma typ av skydd håller nu på att avvecklas i flera länder. Italiens sänkning av punktskatten på bränsle löper ut den 6 juni. Tysklands bränsleskattesänkning upphör den 30 juni. Det sker samtidigt som inflationen i euroområdet steg till 3,2 % i maj, från 3,0 % i april (Eurostat).

Tjänster driver uppgången

Energiinflationen rörde sig knappt mellan april och maj, från 10,8 till 10,9 %. Uppgången kom i stället från tjänster: restaurangnotor, hyror, försäkringar och frisörbesök. Tjänsteinflationen steg från 3,0 till 3,5 %, medan kärninflationen, där de mer volatila energi- och livsmedelspriserna räknas bort, ökade från 2,2 till 2,5 % (ECB).

Centralbanker kan påverka oljepriser på världsmarknaden bara indirekt. Tjänsteinflation är något annat. Den speglar inhemska löner, hyror och företagens kostnader, alltså sådant som räntepolitiken faktiskt är byggd för att dämpa. ECB:s chefsekonom Philip Lane konstaterade att "även om den första energichocken går tillbaka kommer andrahands­effekterna att stanna hos oss under en tid" (Investing.com).

Vem tar kostnaden

Genomsnittet för euroområdet döljer stora skillnader. Litauen hade 5,1 % inflation, driven av en 39,3-procentig ökning av dieselpriserna. Landet importerar all sin olja och har inget bränslestöd (LRT). Tyskland, som fortfarande dämpas av sin tillfälliga bränsleskattesänkning, låg på 2,6 %. Bundesbank bedömer att stödet ensamt pressar ned inflationstakten med omkring 0,25 procentenheter (Handelsblatt).

Skillnaden syns också i lönerna. Tyska arbetstagare fick reallöneökningar på 1,8 % under första kvartalet 2026, när nominella löneökningar på 4,1 % översteg inflationen (Destatis). Spanska arbetstagare fick inte samma skydd. Kollektivavtalen gav i genomsnitt 2,94 %, under inflationen, och bara 30 % av de omfattade arbetstagarna har automatiska klausuler som kompenserar för levnadskostnader (Europa Press). Italien och Grekland visar samma mönster. Så länge gapet består urholkas köpkraften månad för månad.

Regeringarna byggde skattelättnaderna som krisåtgärder efter störningarna i Hormuzsundet, som drev upp oljepriset till omkring 105-111 dollar per fat (SEB). Budgetkostnaden har varit stor. EU-kommissionen uppskattar de samlade beslutade åtgärderna till över 14,5 miljarder euro, varav 72 % inte var riktade till särskilt utsatta grupper (European Commission). Nu tvingar statsfinanserna fram en reträtt. Italiens miljöminister har uteslutit en förlängning av bränsleskattesänkningen (Sky TG24, Askanews). I Spanien bedömer Funcas att inflationen kan nå 4 % under sommaren om stöden dras tillbaka helt och oljepriset ligger kvar på en hög nivå (Funcas).

Majinflationen påverkades fortfarande av dessa skydd. Juni- och julisiffrorna kommer att fånga avvecklingen. Det skapar det ekonomer kallar en nivåeffekt: ett statistiskt hopp som beror på att rabatter försvinner, inte på att ett nytt pristryck har uppstått.

Marknaden prissätter en 85-91-procentig sannolikhet för att ECB, Europeiska centralbanken som sätter räntan för de 20 euroländerna, höjer inlåningsräntan med 0,25 procentenheter den 11 juni, till 2,25 % (VT Markets). Till och med Yannis Stournaras, chef för Greklands centralbank och en av de försiktigare rösterna i ECB-rådet, har kallat en höjning "oundviklig av trovärdighetsskäl" (Bloomberg).

Om tjänsteinflationen på 3,5 % visar att lönerna jagar energikostnaderna riskerar ECB att låta prisförväntningarna fastna på en högre nivå genom att vänta. Samtidigt växte euroområdets BNP med bara 0,2 % under första kvartalet 2026 (ECB), och konsumentförtroendet ligger på -19, nära den lägsta nivån sedan december 2022 (Trading Economics). Högre lånekostnader pressar hushållen från två håll: dyrare energi och dyrare bolån. ECB höjde räntan in i en utbudschock en gång tidigare, under Jean-Claude Trichet 2011, och tvingades vända inom några månader när skuldkrisen fördjupades. Avvecklingen av stöden kan dämpa efterfrågan på egen hand. De arbetstagare i Madrid och Rom som tappar köpkraft är inte de som fattar räntebeslutet.