Estland sköt, Rumänien avstod

Den 19 maj sköt NATO-plan ned en drönare över Estland, den första nedskjutningen i landets historia (Polsat News). Samma natt slog ryska drönare mot den ukrainska hamnen Izmajil, direkt på andra sidan Donau från Rumänien. Rumänien skickade upp två F-16-plan, följde anfallet på radar och varnade civilbefolkningen (Hotnews). Men landet sköt inte. Fem dagar tidigare hade Lettlands regering fallit efter att drönarkrascher på lettiskt territorium blottat allvarliga brister i luftförsvaret (Le Monde). Samma allians, samma hotbild, fem olika svar.

Inga gemensamma regler för fredstidens luftrum

NATO har inget samlat fredstidsprotokoll för när drönare ska skjutas ned. Alliansens sekretessbelagda insatsregler gäller bara styrkor som verkar på NATO-uppdrag och prioriterar nedtrappning framför vapeninsats. Nationella försvarsmakter som agerar på eget territorium ligger helt utanför NATO:s befälsordning. Därför måste varje land själv stifta lagar som ger rätt att skjuta ned inträngande drönare. De flesta har inte gjort det.

Rumänien visar hur luckan ser ut i praktiken. Bukarest antog sådan lagstiftning 2025 och gav den 15 maj piloter mandat att öppna eld mot ryska luftfarkoster som tar sig in i rumänskt luftrum. Fyra dagar senare skickades F-16-plan upp och återvände utan att skjuta. Sedan 2022 har minst 66 ryska drönare kränkt Rumäniens luftrum. Ingen har skjutits ned. Vid B9-toppmötet, där Bukarestnio-gruppen av östliga NATO-medlemmar samordnar säkerhetspolitik, frågade allierade den 13 maj varför Rumänien inte agerar. Något svar gavs inte.

På samma möte pekade NATO:s generalsekreterare Mark Rutte på kostnadsproblemet: "Vi kan inte fortsätta skjuta ned drönare som kostar 20 000 dollar med robotar som kostar 3 eller 4 miljoner dollar". Operation Eastern Sentry, som inleddes i september 2025 efter att drönare tagit sig in i polskt luftrum, ger gemensam övervakning men inget mandat att bekämpa målen.

Fem länder, fem kalkyler

I Slovakien krävde president Peter Pellegrini snabb lagstiftning som låter militären ingripa mot drönare i fredstid. Han föreslog ett rättsligt "hotläge" mellan fred och krig. Premiärminister Robert Fico vägrade sammankalla säkerhetsrådet och kallade det onödigt. Två dagar innan drönare slog mot mål några tiotals kilometer från slovakiska byar hade han återvänt från Moskva.

Ungern behandlade drönarförsvaret som diplomatisk förhandlingsvara. Magyar Péters regering gjorde attackerna nära Transkarpatien till hävstång för ett elvapunktskrav om minoritetsrättigheter i Ukraina och villkorade försvarssamarbete med hur Kyiv behandlar etniska ungrare, enligt Euronews.

Bulgarien undertecknade B9-gruppens gemensamma deklaration men skickade bara sin NATO-ambassadör, den lägsta representationen bland de nio medlemsländerna. Några dagar senare avstod Sofia från att stödja den särskilda tribunal som ska pröva rysk aggression mot Ukraina. Bara Ungern, Slovakien och Malta gjorde samma sak (BNR).

Polen bygger egen förmåga. Landets befästningsprogram Shield East omfattar 260 kilometer av östgränsen och innehåller integrerade system mot drönare (Polish Ministry of Defense), i stället för att vänta på att NATO ska enas om gemensamma regler.

Vad B9-mötet inte levererade

Toppmötets gemensamma uttalande beskrev Ryssland som det "mest betydande, långsiktiga och direkta hotet" och lovade arbete för att nå försvarsutgifter på 5 procent av BNP senast 2035 (NATO). Däremot gav mötet inga bindande mål för förmåga mot drönare och inga gemensamma regler för när vapen får användas.

Utan sådana regler kan Ryssland fortsätta pröva gränserna. Lettlands regering föll. Slovakiens ledning splittrades. Rumänien tog emot luftrumskränkningar utan att skjuta tillbaka. Ungern förhandlade. Bulgarien höll låg profil. Polen byggde befästningar. Den ryska drönarkampanjen är utformad för att skapa just denna splittring. Hittills gör den det.