EU godkänner utvisningscenter utan värdar

Inget tredjeland har gått med på att ta emot ett deportationscenter åt EU. Det är huvudproblemet för den nya återvändandeförordning som Europaparlamentet godkände den 17 juni. För första gången får medlemsländerna en rättslig grund för att driva anläggningar för avlägsnande utanför EU:s territorium (European Parliament, DW).

Nitton EU-ledare har i ett brev uppmanat EU-kommissionen att snabbt stödja centren, även med EU-medel (Statsministeriet). Österrike, Danmark, Grekland och Nederländerna uppges undersöka möjliga platser. EU-rådet, där medlemsländernas regeringar lagstiftar tillsammans med parlamentet, måste fortfarande ge sitt formella klartecken. Men den verkliga förhandlingsmakten ligger hos det land som skulle acceptera personer på sitt territorium. Hittills har inget land sagt ja.

Varför de flesta återvändandebeslut inte verkställs

Förespråkarna pekar på ett faktiskt systemfel. Bara omkring 28 % av EU:s återvändandebeslut leder enligt förordningens parlamentariska rapportör Malik Azmani till att personen faktiskt lämnar unionen (EP interview). De nya reglerna skapar en europeisk återvändandeorder som gäller i alla medlemsländer och gör det möjligt att föra personer till förvar utanför EU:s gränser.

Men skälen till att återvändanden inte blir av handlar sällan om var personen hålls i förvar. Ursprungslandet vägrar ofta att utfärda resehandlingar. Konsulat dröjer. Domstolar stoppar verkställigheten. En analys från College of Europe pekar ut kärnfrågan: att få ursprungsländer att samarbeta och ta emot sina medborgare (College of Europe). Parlamentet kan godkänna ett verktyg. Det kan inte tvinga ett tredjeland att ta emot ett center, eller ett ursprungsland att ta tillbaka personer.

Italien försökte. Fem personer återvände.

Italien är det enda land som har prövat något som ligger nära modellen. Två anläggningar i Albanien, en för identifiering i Shëngjin och en för förvar i Gjadër, drivs enligt italiensk rätt. Efter att domstolar under slutet av 2024 underkände de första förvaren styrde Rom om modellen från asylprövning utanför EU till förvar av personer som redan fått beslut om att lämna landet (EFE).

Resultaten är begränsade. Internazionale, med hänvisning till handlingar som Altreconomia fått ut, rapporterade att fem migranter hade återvänt direkt från Albanien till Egypten. Andra som förts till Albanien hamnade tillbaka i Italien. Samma granskning räknade till 54 incidenter som krävde akutinsatser under Gjadërs första dagar (Internazionale).

Den rättsliga prövningen är separat och ännu inte avgjord. Enligt en uppdatering från ECRE/ELENA prövas Albanienmodellen i EU-domstolen i de förenade målen C-706/25 och C-707/25. Frågan är om anläggningarna är förenliga med EU:s asylrätt (ECRE/ELENA). Giorgia Meloni hävdar att parlamentets omröstning ger hennes linje stöd (La Nación). Domstolarna har inte sagt sitt.

Finansieringen och rättssäkerheten

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis har angett den mest konkreta tidsplanen: avtal före utgången av 2026 och center i drift från 2027 (Le Monde). Tyskland deltar i en arbetsgrupp om möjliga placeringar, men skrev inte under brevet från de 19 ledarna (EUobserver).

Frankrike och Spanien kan inte stoppa förordningen vid omröstning med kvalificerad majoritet, där det krävs stöd från en viss andel medlemsländer och av EU:s befolkning och där inget enskilt land har veto. Däremot har Emmanuel Macron sagt att Frankrike motsätter sig EU-budgetmedel till centren. Pedro Sánchez har kallat dem ineffektiva och skadliga för relationerna med transitländer som Europa är beroende av (Euronews, El País). De kan inte fälla lagen. De kan göra den svårare att finansiera och försvara.

Förordningen tar också bort en skyddsregel: överklaganden av utvisningsbeslut ska inte längre automatiskt stoppa verkställigheten, utan domare ska avgöra det från fall till fall (European Parliament, Politis). FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har varnat för att regeringar inte kan lägga över ansvaret på andra när någon hålls i olagligt förvar eller nekas ett effektivt överklagande (European Times). Amnesty pekar på risken att människor hålls i länder där de saknar anknytning och tillgång till advokat (Amnesty).

Parlamentet har godkänt ramverket. Rådet måste fortfarande ge sitt klartecken. Ett värdland måste fortfarande säga ja. Domstolarna i Luxemburg och Strasbourg måste fortfarande avgöra om EU:s rättighetsskydd följer med människor utanför unionens gränser. Den politiska rörelsen finns. De praktiska svaren saknas.