EU:s energilucka ger 50 miljarder euro

Tio EU-länder omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott, EU:s formella markering mot stater som bryter mot de finanspolitiska gränserna. Nu vill EU-kommissionen låta regeringar undanta upp till 0,3 % av BNP i energiutgifter från underskottsberäkningen varje år 2026-2028. För EU-27 motsvarar det omkring 50 miljarder euro per år i budgetutrymme (Bloomberg). Fördelningen slår dock bakvänt: länder med starkast offentliga finanser får störst spelrum, medan de som står under hårdast budgettryck får mycket lite.

Så fungerar undantaget

Enligt EU:s reformerade finanspolitiska regelverk, stabilitets- och tillväxtpakten som gjordes om i april 2024, får varje medlemsland en bana för hur snabbt de offentliga utgifterna får öka. Om landet överskrider taket med mer än 0,3 % av BNP under ett år, eller 0,6 % sammantaget, kan EU-kommissionen kräva åtstramningar (CEPR/VoxEU).

Energiupplägget skapar ett undantag från den beräkningen. Godkända gröna investeringar, som elnätsutbyggnad, batterilagring och förnybar energi, ska inte räknas mot utgiftstaket (rådsutkast, mars 2026). Bränslesubventioner, generella pristak och breda momssänkningar undantas uttryckligen. Modellen kopierar den försvarsrelaterade undantagsklausul som redan används av 17 medlemsländer och ligger inom samma ram på 1,5 % av BNP. Det handlar alltså om omfördelning av befintligt utrymme, inte om nya pengar.

Vem får pengarna, vem stängs ute

Frankrike har ett underskott på omkring 5,1 % av BNP, omfattas redan av ett underskottsförfarande och kan i praktiken inte använda den nya flexibiliteten. Regeringen Lecornu har fryst 3,2 miljarder euro i anslag och dragit in 847 miljoner euro i olika departement för att finansiera även begränsad energilindring. Ingen fransk företrädare har offentligt kommenterat utestängningen.

Italien, med ett underskott nära 3,1 %, är på väg ut ur sitt förfarande och kan använda omkring 6,5 miljarder euro per år. EU-kommissionen har samtidigt begränsat de stödberättigade utgifterna till gröna investeringar och avvisat Roms krav på breda skattesänkningar på drivmedel (Euronews). Portugal, med ett underskott på bara 0,1 %, får störst utrymme. Landet som tidigare behövde nödlån kvalificerar sig nu med god marginal för en flexibilitet som det knappt behöver.

Regeringar med starkast budgetar får mest handlingsutrymme. De länder där energifattigdomen slår hårdast får minst.

Tyskland blockerar det landet självt gör

Tysklands regering under Friedrich Merz har kallat kommissionens bredare budgetexpansion "oacceptabel i tider när alla medlemsstater gör betydande konsolideringsansträngningar". Sveriges EU-minister uttryckte saken mer direkt: "Det finns inga gratispengar".

Berlin har samtidigt ett underskott på omkring 4 % av BNP, klart över EU:s gräns på 3 %, och har kringgått sin egen konstitutionella skuldbroms genom en infrastrukturfond på 500 miljarder euro utanför den ordinarie budgeten. Tyskland predikar budgetdisciplin för Rom och Madrid, men använder kreativ redovisning hemma.

Skatten ingen vill ta ut

Samtidigt som regeringar låter underskotten växa för att skydda konsumenter behåller energibolagen sina övervinster, alltså vinster från ovanligt höga grossistpriser. Fem länder krävde i april 2026 en EU-gemensam avgift på dessa vinster. EU-kommissionen lämnade frågan till de nationella regeringarna. Italien höjde sin regionala bolagsskatt för energiföretag från 3,9 % till 5,9 %. Ingen annan större ekonomi har infört någon betydande övervinstskatt under denna cykel. Skattebetalarna tar budgetkostnaden, medan energiproducenterna behåller marginalen.

ECB har varnat för att "varje avvikelse från principerna om tillfälliga, riktade och anpassade åtgärder skulle vara kontraproduktiv och kunna leda till en annan penningpolitisk hållning". Frågan inför nästa steg är om ett ramverk som ger budgetutrymme främst till dem som inte behöver det, och stänger ute dem som gör det, fortfarande kan kallas gemensamt.