Bränslestödet hänger på nationella budgetar

När EU-ledarna avslutade energidiskussionen i Bryssel på torsdagen fanns inget färdigt förslag som kunde öka bränsletillgången eller sänka priserna (Euronews). Den idé som sannolikt får störst uppmärksamhet, gemensamma EU-inköp av andra energislag än gas, saknade fortfarande besked om vilka som skulle delta, vilka bränslen som skulle ingå, hur inköpen skulle gå till och när de skulle börja (kommissionens briefing). Det stöd som redan finns kommer från nationella regeringar, som kan subventionera vissa jordbrukare, fiskare och transportföretag. Hur långt stödet räcker beror på varje lands budget.

De officiella handlingarna visar att frågan diskuterades, men att inget paket beslutades. När Europeiska rådets mötessida kontrollerades den 15 oktober fanns bara en deltagarlista bland utfallsdokumenten (Europeiska rådet). Enligt uppgifter har ett utkast till slutsatser ställt sig bakom en förlängning av de tillfälliga stödrättigheterna och frivillig samordning av energiefterfrågan, bland annat (Agence Europe). Formuleringen ber kommissionen utforma ett förslag. Den pekar inte ut någon köpare, subvention eller produktionsnivå.

Varför bränslet fortsätter att komma, men kostar mer

Bristen börjar utanför Europa. Under årets tredje kvartal fanns omkring 1,7 miljoner färre fat diesel och gasolja per dag på världsmarknaden än ett år tidigare, enligt Internationella energiorganet. Organet kopplade bortfallet till kriget i Iran, störningarna kring Hormuzsundet och minskad raffinaderikapacitet. Europeiska importörer konkurrerar med köpare världen över om samma leveranser. När utbudet krymper måste de betala mer för att säkra bränslet.

Det förklarar hur tillgången kan vara stabil samtidigt som priserna är höga. Den 29 september rapporterade kommissionens oljesamordningsgrupp att försörjningen var stabil, men att de europeiska raffinaderierna redan körde nära maxkapacitet (kommissionen). Bensinstationerna står inte utan bränsle. Leveranserna kommer fram, men till ett högre pris. Raffinaderier som redan går för fullt kan inte snabbt öka produktionen. Ursula von der Leyens samtal med raffinaderierna har inte lett till något produktionsmål eller startdatum.

En koldioxidavgift på vägbränsle ligger inte bakom årets prisuppgång. EU:s planerade utsläppshandel för vägbränslen och uppvärmning, ETS2, ska inte starta förrän 2028 (tjeckiska regeringen).

Vad gemensamma inköp gav förra gången

EU har tidigare prövat gemensamma inköp. Under gaskrisen samlade en plattform vid namn AggregateEU in företagens efterfrågan och visade leverantörerna de samlade beställningarna. Köparna tecknade sedan egna avtal vid sidan av plattformen. En ”matchning” innebar alltså att parterna fick kontakt, inte att något köp genomfördes.

Europeiska revisionsrätten kunde inte fastställa om systemet ledde till billigare avtal, eftersom kommissionen aldrig fick se de slutliga villkoren (Europeiska revisionsrätten). Internationella energiorganet fann inga belägg för att systemet förde mer flytande naturgas till Europa (organets genomgång).

Den erfarenheten blir mer relevant när tillgången är knapp. En större köpare kan få gå före i kön, men den ökar inte tillgången på olja. Den tar leveranser från någon annan. I von der Leyens modell skulle en operatör utses för att teckna avtal gemensamt, men planen anger inte vilka som ska delta (kommissionens briefing). Innan kommissionen klargör om operatören ska köpa åt regeringar, företag eller båda vet ingen vem som bär prisrisken, leveransrisken eller risken att en part inte fullgör avtalet.

Vem betalar för stödet

Det mest konkreta stödet bygger på reglerna om statligt stöd, som anger när regeringar får subventionera företag. Enligt reglerna får staterna täcka upp till 70 procent av verifierade merkostnader för bränsle eller gödsel för jordbrukare, fiskare och vissa transportföretag (kommissionens METSAF-regler). Reglerna antogs den 29 april och löper ut den 31 december (Euronews).

En förlängning är fortfarande bara utlovad. Von der Leyen har lovat att förlänga reglerna, men kommissionens webbsida visade ingen ändring när den kontrollerades den 15 oktober (kommissionens METSAF-regler). Stödet kompenserar företag som uppfyller villkoren för deras kostnader. Det sänker inte priset vid pumpen, och privatbilister omfattas inte.

Statskassorna betalar, eftersom det inte finns någon gemensam EU-fond (Europaparlamentets utredningstjänst). Möjligheten att subventionera gynnar därmed länder med större ekonomiskt utrymme. Den 8 oktober avslog kommissionen Italiens och Greklands begäran om större finanspolitisk flexibilitet, alltså mer utrymme att spendera eller låna inom EU:s budgetregler (Reuters), vilket vi rapporterade då (To Brief).

En stor del av de pengar som redan lagts på stöd träffar fel. I sin vårprognos beräknade kommissionen att medlemsländernas energistöd skulle uppgå till 38,6 miljarder euro om åtgärderna fortsatte året ut. Omkring tre fjärdedelar var inte riktade till särskilt utsatta grupper (kommissionen). Generellt stöd går till alla som köper energi, inte särskilt till dem som drabbas hårdast. Det minskar också utrymmet för stöd till åkerier och jordbrukare, som reglerna från april utformades för.

Inget beslut från toppmötet är redo att öka Europas bränsletillgång. Gemensamma inköp saknar fastställda deltagare, och det finns ingen publicerad text om en förlängning av stödet. Den här vinterns hjälp kommer från nationella subventioner och går till företag som uppfyller villkoren, inte till bilister. Hur mycket stöd de får beror på vad varje statskassa har råd med. Först när kommissionen redogör för vem som ska teckna avtalen och garantera dem går det att bedöma om gemensamma bränsleinköp är värda att genomföra.