EU vill utesluta ukrainska män från skydd

Vid ett möte i Luxemburg den 4 juni ställde sig EU:s inrikesministrar bakom principen att ukrainska män mellan 23 och 60 år ska kunna undantas från unionens tillfälliga skydd för flyktingar från Ukraina. Det skulle vara första gången EU delar upp kollektivt skydd efter ålder och kön. Förslaget stöds också av Ukraina. EU-kommissionären Magnus Brunner sade till journalister att "det är också detta ukrainarna ber oss att göra" (UNN, Euronews).

Ukrainsk undantagslagstiftning förbjuder män i den gruppen att lämna landet. Samtidigt är många av dem en del av europeiska arbetsmarknader. EU:s egen stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av kön och ålder.

Vad som ändras

Massflyktsdirektivet är EU:s krisinstrument från 2001 och aktiverades för första gången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det ger ukrainare automatisk rätt till uppehåll och arbete utan individuell asylprövning. Systemet omfattar i dag 4,33 miljoner människor. Vuxna män utgör 26,6 % av gruppen, omkring 1,15 miljoner personer (Eurostat).

Skyddet löper ut i mars 2027. Samtliga 27 medlemsländer stöder en förlängning till 2028, men en stor majoritet vill samtidigt att nya ansökningar inte ska omfatta män i mobiliseringsålder. Män som redan har tillfälligt skydd skulle få behålla det (European Commission).

För att ändra reglerna krävs kvalificerad majoritet i rådet, där medlemsländernas regeringar förhandlar: 55 procent av medlemsstaterna, med minst 65 procent av EU:s befolkning, måste säga ja. Inget enskilt land har veto. EU-kommissionen väntas lägga fram en formell lagtext inom några veckor (eurointegration.com.ua).

En bred koalition med en inbyggd motsägelse

Tyskland och Österrike driver på. Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt sade att Berlin hyser "tvivel om huruvida ukrainare i militär ålder bör omfattas" (Deutschlandfunk). Sveriges migrationsminister Johan Forssell uttryckte sig mer direkt: dessa män "borde vara hemma och strida för Ukrainas framtid och Europas frihet" (GP.se). Tjeckiens inrikesminister Metnar uppgav att omkring 80 procent av medlemsländerna stödde begränsningen (CT24).

Spanien och Italien motsätter sig förändringen. Spaniens inrikesminister Grande-Marlaska sade: "Alla ukrainska medborgare bör fortsatt vara skyddade i alla EU-länder" (Euronews). Luxemburg pekade på ett praktiskt problem. Om medlemsländerna gör olika bedömningar kan män som nekas skydd i ett land registrera sig i ett annat, vilket skapar en intern migrationskedja i det gränsfria Schengenområdet (Tageblatt).

De länder som hårdast driver frågan hyser också flest ukrainare: Tyskland 1,27 miljoner, Polen 961 000 och Tjeckien 380 000 (Eurostat, Euractiv). Polen bygger redan en alternativ ordning genom CUKR-kortet, ett treårigt arbetstillstånd som omvandlar tillfälligt skydd till vanlig uppehållsrätt. Tjeckien erbjuder ett liknande femårigt tillstånd. Båda länderna vill behålla arbetskraften men lämna den humanitära ram som ger bredare rättigheter.

Hindret i grundrättigheterna

EU-kommissionen har själv bytt linje. I februari sade en talesperson att systemet "inte gör någon åtskillnad mellan kvinnor, barn och män i någon ålder" (Brussels Signal). Fyra månader senare beskrev Brunner ett undantag för män i mobiliseringsålder som huvudalternativet. Inget EU-organ har publicerat någon formell rättslig bedömning av om ett demografiskt undantag från kollektivt skydd är förenligt med stadgan om de grundläggande rättigheterna, som förbjuder diskriminering på just dessa grunder (eurointegration.com.ua).

Frankrike har hittills inte tagit offentlig ställning. Landets röst väger tungt. Utan Paris tillsammans med Madrid och Rom når motståndarna inte den befolkningströskel på 35 procent som krävs för att blockera en kvalificerad majoritet. Frankrikes besked kan därför avgöra om undantaget blir EU-lag, eller om unionens skyddsordning håller fast vid principen att en människas rättsliga status inte ska avgöras av ålder, kön eller en krigförande regerings behov av soldater.