EU-åklagare pressar Irland om brevlådebolag

EU:s tillträdande chefsåklagare för ekonomisk brottslighet pekar ut Irland som en svag punkt i Europas skydd mot bedrägerier. Andres Ritter, som tar över Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, den 1 november, säger till irländska medier att "många skalbolag" bildas i Irland och kan användas för momsbedrägerier och penningtvätt i Europa (Irish Times, RTÉ). Hans förklaring är institutionell: Irland står utanför EPPO, EU-organet som kan utreda och väcka åtal direkt i medlemsländer när brott riktas mot EU:s budget.

Ritters uttalande ska läsas som en varning, inte som en fastslagen domstolsbedömning. Men det kommer från den person vars uppdrag är att bekämpa just denna typ av brottslighet i 24 deltagande länder, och mekanismen han beskriver finns.

Så fungerar luckan

EPPO bygger på ett tvådelat system som skapades genom förordning 2017/1939. I Luxemburg samordnar ett centralt kontor strategin. I varje deltagande land finns delegerade europeiska åklagare inbäddade i det nationella rättssystemet. De kan besluta om husrannsakan, frysa tillgångar och driva ärenden direkt. När ett momskarusellbedrägeri löper genom Italien, Tyskland, Frankrike och Polen kan EPPO hantera det som en enda utredning.

Irland bryter den kedjan. Eftersom landet har valt att stå utanför kan EPPO:s åklagare inte agera på irländsk mark. De måste lämna formella begäranden och vänta på svar. Ritter beskrev skillnaden rakt: inom EPPO "samordnar vi inte, vi gör det själva" (RTÉ).

Samarbete sker ändå. Irland tog emot fler än 50 begäranden från EPPO mellan 2021 och slutet av 2025 och deltog i minst en utredning om ett misstänkt momsbedrägeri på 48 miljoner euro i nio länder (Irish Times). Men i momskaruseller är tempot avgörande. Skalbolag kan avvecklas och pengar flyttas innan ett formellt svar kommer. Samarbete genom begäranden ger inte samma kraft som direkt åklagarbehörighet.

Gränsöverskridande momskaruseller

Storleken på de ärenden EPPO följer visar varför luckan spelar roll. Vid slutet av 2025 rapporterade myndigheten 3 602 pågående utredningar med uppskattade skador på 67,27 miljarder euro, varav 45,01 miljarder euro kopplades till moms- och tullbedrägerier (EPPO). Ett år tidigare låg siffrorna på 2 666 ärenden och 24,8 miljarder euro (Transparency International EU). Ökningen speglar både större bedrägerinätverk och en åklagarmyndighet som når längre.

Nya ärenden visar mönstret. I Italien riktades Metallo-utredningen mot ett misstänkt momsupplägg på 42,8 miljoner euro, byggt på lyxbilar importerade från Tyskland, falska fakturor och bolag registrerade på bulvaner (EPPO). I Frankrike genomförde EPPO husrannsakningar hos 26 bolag som misstänks för momsbedrägerier i Parisregionen (Le Figaro). Kedjor av skalbolag löper över hela kontinenten. Irlands roll som en enkel plats att registrera bolag passar in i den bilden.

Luckan stängs långsamt

Irland rör sig mot ett inträde. En myndighetsgemensam arbetsgrupp rekommenderade förberedelser i oktober 2023, och justitieminister Jim O'Callaghan har sagt att Irland kan ansöka om medlemskap nästa år (Law Society Gazette). Irländsk rättstradition skiljer tydligare mellan utredning och åtal än de flesta kontinentala system, och en anpassning av nationell lag kräver parlamentarisk behandling utan publicerad tidsplan. Flaskhalsen finns hos justitieministeriet, som ska ta fram lagförslaget, därefter krävs regeringsgodkännande och behandling i Oireachtas, parlamentet.

Gruppen av länder som står utanför krymper. Ungern anmälde formellt i slutet av maj 2026 att landet vill ansluta sig (Daily News Hungary). Danmarks bredare rättsliga undantag är förankrat djupare i konstitutionen. Regeringen har öppnat för en folkomröstning, men inget beslut har fattats (Berlingske). Ett EPPO-medlemskap stänger en lucka, men nationella domstolar avgör fortfarande hur stark myndigheten blir i praktiken: i Grekland gav domstolar EPPO-åklagare tvååriga mandat i stället för de fem år myndigheten begärde och avslog EPPO:s överklagan (Euronews Greece).

Det är fortfarande oklart varför Irland framstår som attraktivt för bedrägerinätverk: EPPO-undantaget, enkel bolagsbildning, finansiell infrastruktur eller en kombination av alla tre. Ritters varning har gjort frågan politiskt svår att undvika. Svaret avgörs av om Dublin kan få fram lagstiftning i samma takt som luckan i den inre marknadens kontrollsystem kräver.