EU säger nej till Italiens premiärminister Melonis krav på skuld­undantag för energikrisen

Giorgia Meloni vill att EU ska undanta energikrisstöd från unionens budgetregler, på samma sätt som försvarsutgifter redan kan undantas. EU-kommissionen avvisade begäran omedelbart. Tysklands finansminister ställde sig bakom avslaget. Striden om en budgetklausul blir därmed det första skarpa testet för EU:s nya finanspolitiska regler, som reformerades för knappt två år sedan och redan pressas politiskt.

Vad Meloni vill, och varför Bryssel säger nej

EU:s stabilitets- och tillväxtpakt, regelverket som begränsar offentliga underskott till 3 % av BNP, gjordes om i april 2024. Tidigare fasta siffertak ersattes delvis av landspecifika utgiftsplaner som förhandlas med kommissionen. I mars 2025 lades ett särskilt undantag till: den nationella undantagsklausulen, som gör det möjligt för regeringar att räkna bort upp till 1,5 % av BNP i försvarsutgifter från underskottet under fyra år. Sjutton länder har aktiverat klausulen. Italien, Frankrike och Spanien har inte gjort det.

Melonis argument är att om försvar får särbehandling på grund av ett geopolitiskt nödläge, bör energikostnader under Hormuzkrisen behandlas likadant. Kommissionens svar är att klausulen bara gäller militära utgifter, som förs in under en särskild statistisk kategori. Energisubventioner bokförs på andra budgetrader. För att ändra det krävs antingen ny lagstiftning eller att EU aktiverar den bredare allmänna undantagsklausulen, vilket förutsätter belägg för en recession i hela eurozonen (Europaparlamentet).

Italiens finanspolitiska fälla

Italiens statsskuld uppgår till 137,1 % av BNP, och budgetunderskottet för 2025 landade på 3,1 %, strax över 3-procentsgränsen och över regeringens eget mål (Investing.com, Eurostat). Tillväxtprognoserna för 2026 ligger kring 0,8 % (EU-kommissionen). IMF har sagt till Rom att landet behöver ett primärt överskott, alltså intäkter minus utgifter före räntebetalningar, på 3 % av BNP till 2027. Det är nästan fyra gånger dagens nivå.

Trycket märks också inne i Melonis regering. Försvarsminister Guido Crosetto har två gånger skrivit till finansminister Giancarlo Giorgetti och bett honom godkänna 14,9 miljarder euro i lån från SAFE, Security Action for Europe, ett EU-program som finansierar gemensamma försvarsinköp genom EU-obligationer till förmånliga räntor. Giorgetti har inte svarat. Tidsfristen löper ut i slutet av maj. Den 14 maj gick Crosetto offentligt ut med sin frustration, ett ovanligt steg som blottade låsningen inom regeringen (Il Sole 24 Ore).

Giorgettis kalkyl är att Italien inte bör binda sig för 14,9 miljarder euro i försvarslån om Bryssel inte samtidigt ger flexibilitet för energistöd. Antingen ett paket, eller inget.

Berlin rör sig inte

Förbundskansler Friedrich Merz har kallat det befintliga försvarsundantaget "redan på gränsen för vad som är acceptabelt". Tysklands egen finanspolitiska kontrollmyndighet, Bundesrechnungshof, har varnat för att försvarsundantaget riskerar att bli "standardregeln för skulduppbyggnad", eftersom mer än 96 % av den planerade federala upplåningen för 2029 omfattas av undantaget.

Tyskland lägger omkring 10 miljarder euro på egna energistöd 2026: sänkta bränsleskatter, subventionerade nätavgifter och lägre elskatter för tillverkningsindustrin (Bundesregierung). Men Berlin finansierar detta inom de befintliga budgetramarna, inte genom att begära EU-undantag. Finansminister Lars Klingbeil har signalerat att även försvarsundantag från 2030 bör begränsas till 1 % av BNP. Oberoende ekonomer som ger råd till den tyska regeringen har varnat Klingbeil direkt för att Tysklands egen utgiftsökning på 5,75 % redan överstiger EU:s tillåtna nivå på 4,5 %.

Nederländerna anslöt sig till motståndet. "Svaret på chocker kan inte vara mer skuld", löd beskedet från Haag.

EU reformerade sina finanspolitiska regler för knappt två år sedan. Försvarsundantaget blev det första avsteget. Om energistöd får samma behandling blir nästa fråga vilka andra utgifter som ska undantas: klimatanpassning, migration eller något annat. Varje nytt undantag försvagar de utgiftstak som 2024 års reform skulle göra mer trovärdiga. Som en CDU-ledamot uttryckte det: "Den som ständigt utropar ekonomiskt nödläge gör regler som skuldbromsen permanent obsoleta."

Meloni måste välja före månadens slut. Hon kan acceptera SAFE-lånen för försvar och ta den budgetpolitiska kostnaden, eller räkna med att Bryssel och Berlin viker sig först.