EU håller Greklands och Italiens energistöd inom budgeten

De höga energipriserna har fått Grekland och Italien att be EU om rätt att överskrida sina överenskomna utgiftstak för att mildra hushållens energiräkningar i vinter. Efter mötet mellan euroländernas finansministrar den 8 oktober markerade EU-kommissionen mot en sådan bredare lättnad (Reuters). Den flexibilitet Bryssel har öppnat för är snävare: extra utrymme för investeringar som minskar framtida import av fossila bränslen. Hjälp med de nuvarande räkningarna måste fortfarande rymmas inom varje lands befintliga utgiftstak.

Två brev, samma argument

Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis och Italiens premiärminister Giorgia Meloni skrev var sitt brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Mitsotakis menar att Aten ska få använda en del av de extra momsintäkter som högre energipriser ger tillfälligt och riktat stöd, utan att bryta mot utgiftstaket (Greklands premiärminister). Han pekade ut fiskare som en grupp i svårigheter, men offentliggjorde varken kostnadsberäkning eller kriterier för stödet.

Italiens finansminister Giancarlo Giorgetti för fram ett liknande argument. Enligt honom byggde Roms utgiftsmål på ett antagande om 1,8 procents inflation, medan inflationen i september var 4,1 %. Han vill att EU tar hänsyn till skillnaden när landets efterlevnad bedöms (Reuters). Rom hade redan övervägt att använda extra skatteintäkter till bränslestöd (To Brief).

Det politiska trycket är tydligt. Energipriserna i euroområdet var 18,8 % högre i september än ett år tidigare (Eurostat). Siffran förklarar varför ministrarna vill agera. Den visar däremot inte hur mycket extra moms Aten har fått in eller hur stort utrymme Rom har. Ingen av regeringarna har offentliggjort de uppgifterna.

EU:s ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis svarade att EU inte kan fortsätta att lägga till nya former av finanspolitisk flexibilitet. Samtidigt sade han att kommissionen ska granska båda önskemålen närmare (ANSA).

Varför högre skatteintäkter inte höjer utgiftstaket

EU:s budgetregler begränsar hur snabbt nettoutgifterna får öka. Måttet motsvarar i grova drag statens utgifter minus räntebetalningar och följer en flerårig bana som varje land kommer överens om med rådet, där medlemsländernas finansministrar möts.

Takets beräkning bygger på utgifterna, inte intäkterna. När dyrare energi driver upp momsintäkterna står utgiftstaket kvar. Regeln ska hindra tillfälliga skattevinster från att finansiera utgifter som fortsätter när intäkterna sjunker igen. Giorgettis invändning är den omvända: när priserna stiger snabbare än planerat räcker den utgiftsbana som beslutats i förväg till mindre.

Regeringarna kan fortfarande finansiera energistöd, men måste hitta utrymme inom sin befintliga utgiftsbana (kommissionens tjänstemannanot). Aten och Rom har då två alternativ. Stöd inom taket kräver att något annat i budgeten skärs ned eller skjuts upp. Stöd utöver taket kräver EU:s godkännande och skulle sannolikt finansieras med nya lån, som framtida skattebetalare får betala tillbaka.

Undantaget som Bryssel har ställt sig bakom

Den väg kommissionen har öppnat för går via den nationella undantagsklausulen, en befintlig regel som tillfälligt tillåter ett land att spendera mer än den överenskomna utgiftsbanan. I augusti utvidgade kommissionen klausulen från försvarsutgifter till projekt som varaktigt minskar beroendet av importerade fossila bränslen (kommissionens vägledning). I Grekland kan stödberättigade åtgärder omfatta exempelvis värmepumpar (kommissionens rekommendation om Grekland).

Det extra utrymmet är begränsat till 0,3 % av BNP per år, med ett sammanlagt tak på 0,6 % under 2026–28 (kommissionens vägledning).

Stödet når olika grupper på olika sätt. Ett bidrag till en värmepump går först till hushåll och företag som kan beställa installationen, och till installatörerna. En hyresgäst med en hög energiräkning i vinter får liten hjälp av stödet på kort sikt.

Godkännandena är ännu inte klara. Greklands ärende står på dagordningen för dagens möte med finansministrarna, som fattar det formella beslutet (ECOFIN:s dagordning). Kommissionen lämnade sin rekommendation för Italien den 8 oktober (kommissionens rekommendation om Italien), men Rom väntar fortfarande på rådets beslut.

EU-ledarna ska diskutera energistöd vid toppmötet den 15–16 oktober (Costas inbjudan). Något datum har inte satts för kommissionens och rådets beslut om de bredare önskemålen. I nuläget har kommissionen öppnat för extra utrymme till stödberättigade energiinvesteringar, men det krävs ett formellt godkännande. Varken Grekland eller Italien har fått större utrymme för omedelbar hjälp med räkningarna. Allt stöd som Aten eller Rom ger i vinter måste därför tas från utgifter som redan fanns i planerna.