EU köper fotfäste på Grönland

Ursula von der Leyen kom till Grönland i helgen med ett uppgivet paket på 200 miljoner euro för 2026 och 2027. Pengarna ska gå till satellitförbindelser, undervattenskablar, datacenter, förnybar energi och kritiska råvaror (EU Perspectives, Le Figaro). Besöket kom efter månader av offentliga amerikanska anspråk från Donald Trump på ön. Von der Leyen beskrev stödet som familjesolidaritet (Brussels Times). Men för att förstå vad EU faktiskt gör krävs en uppdelning av pengarna.

Tre pengapåsar, varav en fortfarande är tänkt

De 200 miljoner euro som nu uppges läggas fram är nya pengar för två år. De kommer ovanpå 225 miljoner euro som redan går till Grönland inom EU:s nuvarande budget, via unionens finansiering för territorier som är knutna till medlemsländer men står utanför EU (EU-OCT Partnership).

Bakom dessa belopp finns en tredje och större siffra. EU-kommissionen har föreslagit 530 miljoner euro till Grönland i nästa långtidsbudget, för åren 2028–2034 (European Parliament Legislative Train, EUR-Lex COM(2025)599). Det kräver enhälligt godkännande från alla 27 EU-regeringar. Tillsammans närmar sig de tre beloppen en miljard euro. Men bara det första är nytt, det andra är redan beslutat och det tredje finns ännu inte som godkänd utgift.

EU köper inte mineraler med dessa pengar. Unionen köper förutsättningar: infrastruktur, lägre investeringsrisk och politiskt förtroende, som på sikt kan göra mineralprojekt möjliga. Kommissionären Jozef Síkela uttryckte saken i samma riktning på Arctic Forum: Europa vill "stärka arktiska samhällens förmåga att själva fatta beslut och backa upp dessa beslut med investeringar" (IEU Monitoring).

Varför mineralerna ligger flera år bort

Grönland har 25 av de 34 kritiska råvaror som EU bedömer som strategiskt viktiga, däribland sällsynta jordartsmetaller, grafit och molybden (European Sustainable Energy Week). På papperet är potentialen stor. Analysföretaget Wood Mackenzie pekar på en annan verklighet: ingen gruva för sällsynta jordartsmetaller är i drift på ön, och arktiskt klimat, bristande infrastruktur och regleringar innebär flera års förseningar innan någon kan öppna (Wood Mackenzie). I dag drivs bara två gruvprojekt på Grönland, för anortosit och guld (CSIS).

Grönlands utrikesminister Múte Bourup Egede sade till Europaparlamentariker att omkring 60 procent av Grönlands underjord ännu inte är kartlagd och att territoriets 56 000 invånare bor i samhällen utan vägförbindelser mellan varandra. Budskapet till Bryssel var rakt: europeiska investeringar behöver följas av europeiska företag som faktiskt vill köpa det Grönland producerar. "Om det inte finns europeiska företag finns det andra som är intresserade" (Demócrata).

Fyndigheten Kvanefjeld visar begränsningen från grönländsk sida. Projektet, som innehåller sällsynta jordartsmetaller, har stoppats av Grönlands egen uraniumlagstiftning. Global efterfrågan kör alltså inte över lokal miljörätt (Wood Mackenzie). Europas trovärdighet i gruvfrågan prövas också på hemmaplan. I Sverige hotar LKAB:s planerade gruva för sällsynta jordartsmetaller nära Kiruna den sista renflyttningsleden för en sameby, vilket flera gånger har lett till kritik från FN (SVT).

Ett fotfäste, inte tillgång

Investeringsbesöket sammanföll med en militär markering. Finska styrkor deltog i Arctic Endurance 26, en danskledd övning för försvaret av Grönland tillsammans med trupper från Frankrike, Tyskland, Sverige, Norge, Nederländerna, Island och Belgien (Yle). Övningen irriterade Washington tidigare i år. Finlands försvarsminister beskrev den som normal allierad verksamhet (Iltalehti). Tillsammans visar pengarna och övningen hur europeiska regeringar försöker göra Grönland svårare att behandla som en amerikansk förhandlingsbricka.

Grönland är inte medlem i EU. Ön lämnade dåvarande EG 1985 efter en folkomröstning om fiskeripolitiken. Samtidigt har grönländare danskt medborgarskap och därmed EU-medborgarskap, medan Danmark ansvarar för Grönlands försvar inom det danska riksförbundet (European Parliament Think Tank, Verfassungsblog).

Bryssel kan finansiera, minska risk för investerare och föreslå projekt. Det kan inte kommendera över Grönlands naturresurser. Vid tiden för von der Leyens besök hade ingen offentlig detaljerad budgetpost, utbetalningsplan eller upphandlingsmodell för de uppgivna 200 miljoner euro presenterats (European Commission Representation in Denmark). Deklarationen är undertecknad. Först när regeringen under Jens-Frederik Nielsen accepterar projekt, tillstånd och köpare på grönländska villkor får EU något mer än en plats vid bordet.