EU:s AI-märkning får undantag

"EU:s nya regler kräver att AI-genererat innehåll märks." Den meningen dök upp i många europeiska medier förra helgen, men den stämmer bara delvis. Transparensreglerna i EU:s AI-förordning började gälla den 2 augusti (EU AI Act). De innebär däremot inte att varje stavningskontrollerat mejl eller AI-retuscherad bild får en varningsetikett. Skyldigheterna beror på vem som använder systemet och vilket slags innehåll som når allmänheten.

Tre exempel visar skillnaden. Ett företag bygger en chattbot för kundtjänst. En redaktion använder ett AI-verktyg som stöd när den skriver om ett val. En politisk kampanj publicerar en syntetisk video av en motståndare. Alla tre omfattas av regler, men inte av samma regler. Och bara vissa leder till en märkning som publiken faktiskt ser.

Byggarna märker systemet, användarna märker innehållet

Förordningen delar ansvaret mellan två roller: leverantören, alltså den som bygger AI-systemet eller släpper ut det på EU-marknaden, och användaren, den organisation eller yrkesutövare som tar systemet i bruk (EU AI Act). Samma aktör kan ha båda rollerna. En bank som utvecklar en egen chattbot för kunder är både leverantör och användare och måste följa båda regelverken.

En användbar jämförelse är livsmedel. Tillverkaren ansvarar för näringsdeklarationen, medan restaurangen måste informera om allergener på menyn. Båda skyldigheterna finns, men de ersätter inte varandra (Stibbe).

Leverantörernas ansvar ligger i systemets utformning. En chattbot eller röstassistent ska från början tala om för användaren att den interagerar med AI (EU AI Act). System som skapar syntetiska bilder, ljud eller video har en annan skyldighet: de ska bädda in en dold markering i filen, mer som en streckkod än som en synlig varningsskylt, så att tillsynsmyndigheter och detektionsverktyg kan identifiera AI-genererat innehåll (Commission guidance).

Användarna ansvarar för de upplysningar som publiken möter. En valkampanj som publicerar en deepfake-video måste informera tittarna om att materialet är syntetiskt. En redaktion eller kommunikationsbyrå som publicerar AI-genererad text om val, folkhälsa eller offentliga utgifter måste separat upplysa om det (Stibbe). Skyldigheterna löper parallellt. Att uppfylla den ena räcker inte för att uppfylla den andra.

Den som använder ChatGPT för att hitta middagsidéer berörs inte av detta. Reglerna förändrar främst arbetsflöden för redaktioner, kampanjer, företag och myndigheter som publicerar AI-genererat innehåll för en publik.

Din grammatikkontroll klarar sig

Vardagliga AI-verktyg undantas tydligt. En grammatikkontroll, stavningskontroll eller översättningstjänst utlöser ingen märkningsplikt så länge den inte väsentligt förändrar betydelsen i det du har skrivit (Commission FAQ). Privat, icke-yrkesmässig användning faller helt utanför reglerna (EU AI Act).

Undantaget för redaktionellt arbete är viktigt för medier. AI-genererad text om samhällsfrågor kan publiceras utan synlig märkning om en mänsklig redaktör faktiskt har granskat den och en namngiven person eller organisation tar redaktionellt ansvar (Commission FAQ, Canal CEO). Italienska och spanska juridiska kommentarer betonar att ansvaret måste vara dokumenterat och verkligt, inte en formell efterhandsstämpel (Corriere della Sera). Deepfakes i konstnärliga eller satiriska verk behöver fortfarande upplysas om, men på ett sätt som inte förstör upplevelsen.

Gäller nu, med en övergångsperiod

Sedan den 2 augusti måste chattbotar identifiera sig, deepfakes upplysas om och AI-text om ämnen av allmänintresse märkas, om inte en verklig redaktör tar ansvar. Den enda övergångsperioden löper till 2 december 2026 och gäller bara en sak: kravet på dold filmarkering för generativa AI-system som redan fanns på marknaden före det datumet (Cooley, FAZ). Nya system måste följa kraven direkt.

Tillsynen sköts av nationella myndigheter. I Tyskland tar Bundesnetzagentur redan emot klagomål via ett kostnadsfritt webbformulär (Bundesnetzagentur). Irland har inrättat ett nationellt AI-kontor som samordnande nav (RTÉ). Spaniens AESIA är i drift (AESIA). Böter för brott mot transparensreglerna kan uppgå till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen, vilket ligger under taket på 35 miljoner euro eller 7 procent för förordningens grövsta överträdelser (Commission summary, Handelsblatt).

Nu avgörs tre praktiska frågor: om tillsynsmyndigheterna agerar på de första klagomålen, om de dolda filmarkeringarna överlever komprimering, skärmdumpar och återpubliceringar på nätet, och om publiken tar till sig upplysningarna eller bara scrollar vidare.