USA hotar med motdrag mot EU:s satellitplan

EU vill ge europeiska företag bättre möjligheter att få tillgång till de frekvenser som låter satelliter koppla upp vanliga mobiltelefoner. Washington varnar för följder. USA:s EU-ambassadör Andrew Puzder sade att europeiska företag kan drabbas av vedergällning, som kan bli mycket förödande, om Bryssel begränsar amerikanska satellitkonkurrenter (Financial Times). SpaceX har ingen garanterad rätt till nästa tillstånd, och den förtur Puzder kritiserar kan ändras innan lagen antas.

Hotet är oprecist. Puzder nämnde varken tullar, något företag eller någon tidsfrist. Han accepterar att EU skyddar känslig myndighetskommunikation, men invänder mot kommersiella regler som enligt honom försämrar amerikanska konkurrenters läge. EU-kommissionen uppges ha svarat att planen ska ge fler leverantörer tillträde och fortfarande lämnar utrymme för anbudsgivare utanför EU (investingLive). USA har inte inlett några handelspolitiska motåtgärder.

Vad Bryssel vill fördela

Det lagförslag som nu förhandlas avgör vem som får sända mobilsignaler från satellit till vanliga mobiltelefoner utan särskild utrustning när dagens tillstånd löper ut i maj 2027 (Europeiska parlamentets utredningstjänst). En satellit som använder frekvenserna fungerar som en mycket avlägsen mobilmast. Den kan nå telefoner där marknäten inte fungerar. Starlinks internet via parabol är en separat tjänst.

Kommissionens förslag ställer också krav på täckningen. Varje företag som får ett kommersiellt tillstånd måste inom fem år från tjänstens start nå 95 procent av befolkningen och 90 procent av landytan i varje medlemsland (kommissionens förslag). Kraven gäller alla tillståndshavare, oavsett om de är europeiska eller utländska.

Frekvensbandet delas i sex block. Två ska användas för ett säkert myndighetssystem med koppling till IRIS², EU:s planerade satellitkonstellation (EPRS). Då återstår fyra kommersiella block. Förslaget ger EU-kontrollerade nya aktörer förtur till två av dem. De andra två är öppna för utländska företag som uppfyller krav på säkerhet och datahantering (kommissionens förslag, EPRS). Ett företag utanför Europa kan lämna anbud, men får ett sämre utgångsläge för hälften av den kommersiella kapaciteten.

Varför SpaceX vill vara med

De nuvarande tillstånden innehas av Viasat och EchoStar, som EU valde ut 2009 (EPRS). I september 2025 gick EchoStar med på att sälja frekvenstillgångar till SpaceX. I avtalets specifikation anges uttryckligen det paneuropeiska tillståndet för 2 GHz-bandet (SEC-dokument). Ett köpeavtal överför dock inte ett EU-tillstånd, och det finns inga uppgifter om att en överlåtelse har godkänts. Även med ett godkännande skulle ett köp av ett tillstånd nära utgångsdatum inte avgöra vem som får nästa.

SpaceX har invänt mot upplägget. I ett yttrande som uppmärksammades i juli varnade bolaget för att tjänsten kan försämras om utländska leverantörer begränsas till de öppna frekvensblocken. Bolaget hävdade också att uppdelningen kan orsaka störningar vid gränser, exempelvis mellan Polen och Ukraina (Le Monde). Det är bolagets egna påståenden, och ingen har prövat dem oberoende.

Det finns möjliga europeiska intressenter. Telefónica, Orange, Vodafone och Deutsche Telekom har fört sonderande samtal om ett gemensamt anbud (Politico). EU:s egen satellitkonstellation kommer senare: de första IRIS²-satelliterna planeras till 2029 (ESA). En förtur för EU-kontrollerade operatörer får praktisk betydelse först om någon av dem kan bygga upp en fungerande tjänst.

Vem fattar beslutet – och vad regeringarna föreslår

Förordningen måste godkännas både av Europaparlamentet och av medlemsländerna i Europeiska unionens råd, där regeringarna förhandlar om lagstiftningen. Europaparlamentets utskott för industrifrågor, där den österrikiska EU-parlamentarikern Angelika Winzig ansvarar för ärendet, hade ännu inte röstat den 18 oktober (parlamentets ärendefil). När lagen har antagits måste EU-kommissionen ändå genomföra en urvalsprocess och utse vinnarna.

Regeringarnas linje är tydligare. Irland, som leder förhandlingarna i rådet, lade den 24 september fram en kompromiss som begränsar den föreslagna tvååriga förlängningen för de nuvarande tillståndshavarna (rådets kompromiss). Den större förändringen gäller den europeiska förturen. I regeringarnas text flyttas den från lagens bindande artiklar till skälen, den förklarande inledningen som vägleder hur lagen ska tolkas. Texten skulle därmed uttrycka en förtur för EU-kontrollerade företag utan att reservera de två blocken för dem.

Puzder hotar med motåtgärder mot en regel som fortfarande förhandlas. Lagstiftarna överväger en europeisk förtur, men enligt rådets nuvarande formulering skulle den vägleda kommissionen utan att binda den. Inget europeiskt företag skulle vara garanterat ett tillstånd, och SpaceX skulle kunna konkurrera om alla fyra kommersiella block. Europaparlamentet och medlemsländerna avgör om förturen ska bli en bindande del av fördelningen.