EU närmar sig ungerskt miljardbeslut

Ungerns finansminister András Kármán sade till ungerska medier att det "sista juridiska hindret" för EU-medel faller på fredag (24.hu). Det han syftade på är ett formellt steg: Ekofinrådet, där EU:s finansministrar möts, väntas godkänna Ungerns reviderade återhämtningsplan. Därmed öppnas tillgången till omkring 10 miljarder euro ur EU:s återhämtningsfond efter pandemin (Euronews). Formuleringen stämmer för själva omröstningen. Den blir missvisande så snart frågan gäller när pengarna faktiskt betalas ut.

Godkännandet är steg två av fem

Faciliteten för återhämtning och resiliens, EU:s pandemifond där utbetalningar kopplas till reformer, fungerar som en kedja. EU-kommissionen granskar en nationell plan. Rådet godkänner den. Därefter betalas pengar ut först när regeringen uppfyller särskilda delmål, lämnar in betalningsansökningar och får varje delutbetalning godkänd av kommissionen (Commission RRF, Council). Fredagens beslut gäller steg två. Steg tre till fem återstår.

Ungerns kvarvarande villkor är ovanligt tunga. Planen innehåller så kallade "super milestones", alltså inte vanliga projektpunkter utan krav på styrning: skydd mot korruption, regler för offentlig upphandling och revisionskontroller som ska hindra att EU-pengar fångas upp av politiska nätverk (Euronews).

Budapest har byggt upp betalningsvägen. Parlamentet har snabbbehandlat lagstiftning som ska kanalisera medlen via MFB, den statliga utvecklingsbanken (VG). En ny lag gäller verkligt huvudmannaskap, alltså den person som i praktiken kontrollerar ett företag, för att hindra närstående anbudsgivare från att gömma sig bakom brevlådestrukturer (CMS). Det är faktiska eftergifter. Men en transparenslag betyder mindre än om utredare och domstolar kan använda den oberoende.

Det bredare paketet kan enligt Daily Finland uppgå till 16,4 miljarder euro och uppges även omfatta sammanhållningsmedel, EU:s långsiktiga stöd till regional utveckling, samt pengar kopplade till högre utbildning och akademisk frihet. Europaparlamentets budgetutskott har lagt in en granskning den 14 juli (European Parliament), men någon primär handling från kommissionen eller rådet har ännu inte bekräftat den exakta fördelningen.

Klockan som försvagar Bryssel

Tidspressen handlar inte bara om politik. Återhämtningsfonden har hårda tidsfrister: om en regering inte hinner använda sin tilldelning försvinner de outnyttjade pengarna permanent. Ungern har redan förlorat miljardbelopp på detta sätt under Orbánregeringen.

Nu verkar samma tryck i motsatt riktning. Bryssel förlorar hävstång när tidsfristerna närmar sig, eftersom innehållna pengar som ändå löper ut inte längre straffar någon. Ju närmare slutdatumet kommer, desto mindre kostar en frysning Budapest och desto mer kostar den EU:s trovärdighet som villkorsstyrt system.

Polen visar hur modellen fungerar när tillgång väl ges. Enligt TVN24 hade Polen i juni fått 34,15 miljarder euro, omkring 62 % av sin tilldelning, genom etappvisa utbetalningar snarare än en enda överföring. Polsk kommentar beskriver detta som EU-budgetens nya logik: "pengar för reformer och delmål" (Rzeczpospolita). EU kan säga ja vid en grind och hålla nästa stängd.

Vem fångar pengarna i Ungern

Fördelningsfrågan är central. Om MFB kontrollerar finansieringskanalen flyttas kommissionens tillsyn uppåt i systemet: Bryssel granskar bankens rutiner snarare än varje slutmottagare. Det ger Budapest större utrymme att avgöra vem som får lån, kontrakt och projekt. Strukturen etablerades under Orbáneran. Den nuvarande regeringen har övertagit den i sin helhet.

Vinnare och förlorare avgörs av om kontrollerna av slutmottagarna faktiskt fungerar. Kommuner, små och medelstora företag, universitet och offentlig service tjänar på systemet bara om tillsynen når förbi MFB:s ingång. Statligt knutna entreprenörer och politiskt närstående företag gynnas om den inte gör det. Tyska industribolag som Mercedes, som enligt FinanzNachrichten bygger ut fabriken i Kecskemét med investeringar på omkring 1 miljard euro, har också ett intresse: EU-finansierad rättslig stabilitet och infrastruktur påverkar fabrikplanering och leverantörskedjor.

EU:s rättsstatsvillkor gör det möjligt att frysa medel bara när brister i styrningen hotar skyddet av EU-budgeten (Regulation 2020/2092). Om Ungern har uppfyllt de angivna villkoren skapar fortsatt blockering ett juridiskt problem i sig. Då börjar villkorlighet likna bestraffning, och framtida regeringar får svagare skäl att följa kraven.

Om fredagens beslut går som väntat flyttas Ungern från blockering till prövotid. Inte från prövotid till utbetalning.