Europas gaspris på €100 når fabrikerna först

Onsdag eftermiddag nådde det europeiska referenspriset på gas tillfälligt 100 euro per megawattimme. Det låg omkring 4 % över föregående handelsdag och var första gången sedan 2022 som priset nådde den nivån (Reuters). Uppgången speglar att Europa betalar mer för att konkurrera med Asien om gas som fraktas med fartyg, sedan trafiken genom Hormuzsundet stördes. Industrin och elmarknader som är beroende av gas märker priset först. Hushållen påverkas senare.

Priset kommer från nederländska Title Transfer Facility (TTF), en virtuell handelsplats som fungerar som referens för Europas grossistmarknad för gas. Terminskontraktet gäller gas som levereras i november (ICE). Priset avser själva gasen, före transportkostnader, skatter och leverantörernas påslag. Onsdagens nivå på 100 euro nåddes tillfälligt under handeln och blev inte kvar.

Varför en blockad i Persiska viken höjer TTF-priset

Flytande naturgas, LNG, är gas som kylts ned till vätska för att kunna fraktas med tankfartyg. Enligt ENTSOG, sammanslutningen för Europas gasnätsoperatörer, passerar normalt omkring 20 % av världshandeln med LNG genom Hormuzsundet (ENTSOG). ACER, EU:s byrå för samarbete mellan nationella energitillsynsmyndigheter, uppgav att inga betydande volymer qatarsk LNG nådde EU i somras (ACER).

Europa köper relativt lite gas direkt från Qatar, men påverkas ändå. När gaslaster från Persiska viken fastnar lägger europeiska och asiatiska köpare bud på samma leveranser, som kan styras mellan marknaderna. Priset på handelsplatsen stiger tills tillräckligt många tankfartyg styrs mot Europa. Köpare med befintliga avtal betalar enligt avtalsvillkoren, som kan följa handelsplatsens pris bara delvis eller med fördröjning.

Pressen syns i gaslagren. EU:s underjordiska lager var fyllda till 74,96 % den 28 oktober, jämfört med omkring 83 % ett år tidigare (GIE AGSI). Europa går in i vintern med en mindre buffert.

ENTSOG har prövat hur långt den bufferten räcker. Om LNG-leveranserna motsvarar antagandena avslutar Europa vintern med 29 % av gasen kvar i lagren (ENTSOG). Det ger en reserv inför en kall vår. I ett scenario med omkring 20 % mindre LNG sjunker andelen till 13 % (ENTSOG). Lagren töms inte, men marginalen krymper kraftigt. ENTSOG framhåller att testet prövar rörledningar och terminaler, men inte förutsäger vilka gaslaster som faktiskt anländer. Tysklands nätmyndighet Bundesnetzagentur bedömer att gasförsörjningen i landet är stabil och risken för knapphet låg (Bundesnetzagentur). Sammantaget pekar underlaget på ett prisproblem. Någon fysisk gasbrist är inte belagd.

Samma gaspris, helt olika räkningar

Fulla lager gör inte gasen billig. Italiens lager var fyllda till 90,88 %, mot Tysklands 61,73 % (GIE AGSI), men båda länderna betalar samma pris på handelsplatsen för nästa gaslast. Den större skillnaden är hur mycket gaspriset styr elpriset.

På Europas dagliga grossistauktioner för el sätter det dyraste kraftverket som behövs för att möta efterfrågan under en viss timme priset för den timmen. Ofta är det ett gaskraftverk. Europeiska miljöbyrån uppskattar att gasen under årets första 16 veckor påverkade grossistpriset på el under 66 % av de analyserade timmarna i Italien (EEA). Italienska elpriser följer därför gaspriset tätt. I Spanien, där sol- och vindkraft ofta täcker efterfrågan, var andelen bara 9 % (EEA). Företag och hushåll med fasta avtal betalar inte auktionspriset direkt, men avtalen förnyas till priser som påverkas av det.

Även gasräkningarna påverkas med fördröjning. En analys från ECB visar att förändringar i grossistpriset på gas nådde slutkundernas priser inom en till tre månader i mer än hälften av euroländerna (ECB). Fasta avtal, reglerade taxor och leverantörernas prissäkringar, det vill säga gas som köpts i förväg till ett låst pris, förklarar varför genomslaget dröjer i andra länder. I omkring en tredjedel av länderna tog det sju till tolv månader (ECB).

Polen visar hur långt en reglering kan skjuta upp prisökningen. Där hålls hushållstaxan från myORLEN på 197,29 zł per megawattimme för berörda hushåll till och med den 31 december 2026 (URE). Industrikunder med avtal som följer priset på handelsplatsen har inget motsvarande skydd. Energitunga tillverkare, exempelvis kemifabriker där gas används både som bränsle och råvara, väntas märka uppgången först.

En kort notering på 100 euro visar varken att gasen inte räcker eller att hushållens räkningar redan har stigit. ENTSOG:s siffror tyder på att Europa klarar vintern även med mindre LNG. Konsekvenserna avgörs av om grossistpriserna ligger kvar nära den här nivån i flera månader, när prissäkringar löper ut och taxor justeras. I så fall avgör avtalen vem som får ta kostnaden först: italienska elkunder och fabriker med handelsplatsanknutna avtal betalar först, medan polska hushåll med fryst taxa kommer sist.