EU:s AI-märkning blev lag

Om en kundtjänstbot den här veckan talade om direkt att den var artificiell intelligens var det inte längre bara god ton. Sedan den 2 augusti är det EU-rätt. Artikel 50 i EU:s AI-förordning kräver att AI-system och syntetiskt innehåll identifieras som sådana (EU:s AI-förordning, kommissionens sammanfattning). Regeln förbjuder inte tekniken. Den gör den syntetiska delen av internet något lättare att urskilja.

Vad som faktiskt krävs

Tre situationer omfattas av tre olika skyldigheter. En chattbot måste ange att den är AI när samtalet inleds. En realistisk syntetisk bild, video eller ljudfil måste märkas synligt. Och AI-genererad text om frågor av allmänintresse, som valinformation, folkhälsobesked eller politiska sammanfattningar, måste anges som maskinskapad. Undantaget är när en mänsklig redaktör har granskat texten och tar redaktionellt ansvar för den (vägledning om artikel 50).

Systemet bygger på två nivåer. Den synliga nivån är den användaren möter: en märkning på en deepfake-video eller en upplysning bredvid ett chattfönster. Den dolda nivån består av metadata i själva filen, alltså uppgifter om innehållets ursprung som kan läsas av kontrollverktyg även när inget ser avvikande ut för ögat (uppförandekod). Det liknar innehållsförteckningar på livsmedel: en del riktas till konsumenten, en annan gör det möjligt för tillsynsmyndigheter att kontrollera vad produkten faktiskt innehåller.

Skyldigheterna beror på var i kedjan aktören finns. OpenAI eller en annan leverantör av chattbotar har en typ av ansvar: systemet ska utformas så att användaren förstår att samtalet förs med en maskin, och metadata om ursprung ska byggas in i syntetiska utdata. Banken, redaktionen eller valkampanjen som använder verktyget har ett annat ansvar: publiken ska informeras när den möter deepfakes eller AI-skrivet material om frågor av allmänintresse (Stibbe). En formulering gömd i användarvillkoren räcker inte. Enligt kommissionen ska upplysningen lämnas i början av den första interaktionen, tydligt och tillgängligt (AI Act FAQ).

Den som lägger upp en privat AI-meme är inte huvudmålet. Reglerna gäller professionell och kommersiell användning, inte rent privat aktivitet (EU:s AI-förordning).

Klagomål får en mottagare

Bryssel har skrivit reglerna, men tillsynen ligger hos nationella myndigheter. Tyskland ger hittills den tydligaste bilden. Bundesnetzagentur, den federala nätmyndigheten, blev den 2 augusti standardmottagare för klagomål, och medborgare kan anmäla överträdelser kostnadsfritt via ett webbformulär (Bundesnetzagentur, tyska regeringen). Irland har inrättat ett nationellt AI-kontor för samordning (Department of Enterprise Ireland). Andra medlemsländer bygger motsvarande strukturer.

Böter för överträdelser av transparensreglerna kan uppgå till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala årsomsättningen. Det är lägre än taket på 35 miljoner euro eller 7 procent som har nämnts i viss rapportering. Den högre nivån gäller förbjudna AI-metoder, inte brister i märkning (EU:s AI-förordning, kommissionens tillsynsnotering).

Märkningen är en början, inte en lösning

Aktörer som medvetet vill vilseleda kommer att strunta i reglerna. Innehåll som skapades före tidsfristen omfattas inte retroaktivt. Och en saknad märkning bevisar inte att något är äkta, eftersom de tekniska standarderna för metadata om ursprung fortfarande utvecklas (Two Birds). Domstolar kommer också att behöva dra gränserna: vad räknas som "uppenbart AI"? Hur framträdande måste en märkning vara i en viss app?

Det är inte heller hela AI-förordningen som träder in samtidigt. Generativa AI-system som redan finns på marknaden får tid till den 2 december 2026 att lägga till maskinläsbara märkningar. De bredare reglerna för högrisk-AI inom exempelvis arbetsliv, utbildning och kreditbedömning börjar gälla i december 2027 för fristående system och i augusti 2028 för system som byggs in i reglerade produkter (AI Omnibus, RegDossier).

Systemet är ofullständigt och går att manipulera, men det ger för första gången användare och tillsynsmyndigheter en konkret regel att hänvisa till. Nu börjar prövningen av om märkningarna påverkar beteenden, stärker förtroendet eller blir ännu en signal som människor lär sig att bläddra förbi.