Europas vapenchefer skärper skyddet mot ryska hot

Företrädare för fem europeiska underrättelsetjänster uppgav för Financial Times att Ryssland trappar upp försöken att döda vd:ar och andra ledande medarbetare i europeiska försvarsföretag. Det framgår av en granskning som tidningen publicerade den 11 oktober (Financial Times). Företagsledare säger att varningarna har förändrat hur de skyddar sig. Även små drönar- och komponenttillverkare finns på listan, vid sidan av de stora vapenkoncernerna. Offentliga uppgifter visar inte att hoten har bromsat leveranserna till Ukraina.

Vad varningen säger

Företrädarna hänförde en stor del av planeringen till GRU, Rysslands militära underrättelsetjänst. De beskrev attentatsplaner som delats upp mellan länder: olika personer skulle sköta övervakning, logistik och själva angreppet. Om uppgifterna stämmer blir planerna svårare att upptäcka, eftersom varje lands polis kan se enbart en del som för sig verkar harmlös.

FT namngav inte underrättelsetjänsterna och publicerade inte underrättelsematerialet. En av företrädarna sade att själva oron tjänar Moskvas syfte. Företag kan tveka inför att arbeta med Ukraina även om inget attentat genomförs.

Tyskland ger det tydligaste oberoende stödet för bilden av ett växande hot. I ett skriftligt svar till förbundsdagen den 2 september bedömde Berlin hotet mot försvarsindustrin som högt (Bundestag reply). Svaret pekade särskilt ut företag som samarbetar med Ukraina och uteslöt inte angrepp mot enskilda chefer.

Sinan Selen leder BfV, Tysklands inrikes underrättelsetjänst. Vid en utfrågning den 5 oktober varnade han parlamentariker för att Ryssland var berett att utföra sabotage och mord (Bundestag). Det är en hotbedömning från regeringen, inte en bekräftelse på de specifika planer som FT beskriver.

Tidigare attentatsplan och spionagefall

Armin Papperger leder Rheinmetall, en av Ukrainas största vapenleverantörer. I juli 2024 rapporterade amerikanska medier om underrättelseuppgifter kring en rysk plan att döda honom. Berlin sade att uppgifterna togs på allvar, medan Rheinmetall inte bekräftade planen direkt (Reuters). Papperger sade till FT att han numera har skydd av både polis och privata vakter.

Det tydligaste belägget i ett rättsärende för ryskt intresse för försvarsindustrins chefer kommer från Bayern. Den 24 mars 2026 meddelade Tysklands federala åklagarmyndighet att två misstänkta hade gripits. De anklagas för att ha spionerat för en utländsk underrättelsetjänst sedan december 2025 (Federal prosecutor). Deras påstådda mål var en person som levererade drönare från Tyskland till Ukraina.

Tyska medier identifierade personen som Stefan Thumann, vd för drönartillverkaren Donaustahl. Han har sedan dess avstått från att delta i vissa branschmässor och förstärkt sitt personskydd. Fallet visar att en leverantör övervakades, men belägger ingen mordplan. ZEIT rapporterade att häktningsbesluten inte innehåller något påstående om en sådan plan (ZEIT).

Vem betalar för skyddet

Företagen betalar för att skydda sin personal, och små leverantörer har mindre utrymme att bära kostnaden. Flera chefer berättade för FT att de på myndigheternas råd har förstärkt personskyddet under de senaste sex månaderna. BfV har uppmanat företagen att anlita privata personskyddsteam (Financial Times).

EU erbjuder begränsat direkt stöd på området. Europol, EU:s brottsbekämpande myndighet, kan analysera och dela underrättelser över gränserna, men personskydd och gripanden ligger hos nationella myndigheter (EUR-Lex). Ett hot som organiseras i flera länder hamnar därför hos företagen, ett land i taget.

Kostnaden slår olika. En koncern i Rheinmetalls storlek kan betala för kontakter med polisen och privata vakter. En specialiserad drönar- eller komponenttillverkare får en liknande nota men har betydligt mindre omsättning att fördela den på. Samtidigt går en stor del av Europas vapenproduktion för Ukraina genom sådana företag i flera länder.

En chef uppgav för tidningen att ett företag hade flyttat en produktionsanläggning i Västeuropa på grund av ryska hot. Chefen namngav varken bolaget eller anläggningen och uppgav inte om flytten hade lett till något produktionsbortfall.

Enligt företagsledarnas egna uppgifter har varningarna påverkat hur de reser och skyddar sig och, i ett anonymt fall, var företaget producerar. Inget som hittills redovisats offentligt visar att vapen, komponenter eller leveranser till Ukraina har gått förlorade till följd av hoten. Berlin har utfärdat de mest detaljerade offentliga varningarna och kan därför bäst bedöma om någon incident har kostat produktion. Någon sådan uppgift har inte lämnats offentligt.