Europas merkostnad för energi över 100 miljarder euro

Jørgensen uppskattar att Europa i år har betalat mer än 100 miljarder euro extra för energi ”utan att få en enda extra molekyl gas eller olja”. Det sade EU:s energikommissionär i Dublin den 29 september (kommissionens inspelning). Han varnade för höga priser, inte för brist. EU-ländernas informella energiministermöte avslutades utan gemensam deklaration och bindande åtgärder (det irländska ordförandeskapet).

Uppgiften är Jørgensens egen och omfattar både olja och gas. Han redovisade inte vilka tidigare priser eller importvolymer han räknat med (RTÉ). Därför bör summan ses som en politisk uppskattning, inte som en granskad räkning.

Gas finns, men till ett högre pris

Brist betyder att köpare inte får tag på gas. Vid en prischock finns gasen kvar, men den kostar mer. Det är den senare situationen som EU:s företrädare beskriver. Den 25 september bedömde EU-kommissionens samordningsgrupp för gas att försörjningen var stabil, trots att lagren låg under historiska nivåer (Europeiska kommissionen).

EU:s gaslager var fyllda till 71,16 procent den 27 september, jämfört med 82,3 procent ett år tidigare (GIE AGSI, APA). Lägre lagernivåer innebär inte att bostäder står utan gas, eftersom lagren bara är en del av försörjningen. Tysklands nätmyndighet Bundesnetzagentur bedömer risken för störningar som låg, eftersom gas fortsätter att komma via rörledningar och som flytande naturgas, LNG, som kyls ned till vätska och fraktas med tankfartyg (DW).

Pristrycket drivs av konkurrensen om LNG-lasterna. Störningar kring Hormuzsundet har minskat det globala utbudet av LNG. Europeiska köpare måste därför konkurrera hårdare med asiatiska köpare om varje kvarvarande last (Columbia University). TTF, Europas referenspris för grossisthandel med gas, låg på omkring 73 euro per megawattimme den 29 september. Före krigets upptrappning i slutet av februari låg priset runt 33 euro (La Stampa). Gaspriset förklarar bara en del av Jørgensens uppskattning, som även omfattar olja.

Vem möter det högre priset först?

Företag som köper gas till marknadspris märker kostnadsökningen först. Därefter påverkas elpriset. På Europas grossistmarknader sätter den dyraste anläggningen som behövs för att möta efterfrågan i regel priset för all el som säljs under den timmen. Ofta är den anläggningen ett gaskraftverk (Columbia University). När gaspriset stiger får även vind-, sol- och kärnkraft som säljs på marknaden det högre priset. Elköparna får stå för kostnaden.

Hur snabbt prisökningen når hushållen beror på deras avtal. Reglerade tariffer och avtal med fast pris skjuter upp höjningen tills priserna justeras. Jørgensen pekade särskilt ut de närmare 50 miljoner européer som enligt honom inte kan värma sina hem tillräckligt ens under en normal vinter (Euronews).

Priserna påverkar också länder över gränserna, men inte på samma sätt. Italiens energiminister Gilberto Pichetto Fratin säger att landet har tillräckligt med gas, men varnar för att Tysklands påfyllning av lagren kan driva upp kostnaderna för italiensk industri och landets elproducenter (Corriere).

Mindre inköp, inga bindande krav

Regeringar kan lätta på trycket genom att köpa mindre gas, men då minskar också säkerhetsmarginalen. EU-kommissionen hade uppmanat medlemsländerna att lätta på kraven på lagerpåfyllnad, så att en köprusch inte skulle driva upp priserna. Vi rapporterade då att den nederländska regeringen övervägde sitt svar (To Brief). Den 11 september meddelade den nederländska regeringen att den sänkt målet för årets vinterlager till 64 procents fyllnadsgrad, omkring 93 terawattimmar. Det är mer än de cirka 70 terawattimmar som i genomsnitt togs ut under de fem föregående vintrarna (den nederländska regeringen). Det nya målet täcker en typisk vinter. Gasunie, det statliga gasnätsbolaget, påpekade att det tidigare målet hade satts för att klara den kallaste vintern på trettio år (Gasunie). Mindre inköp kan dämpa pristrycket, men lämnar mindre gas i reserv om vintern blir sträng.

Mötet i Dublin ledde inte till något motsvarande beslut på EU-nivå. I det irländska ordförandeskapets redogörelse nämns diskussioner om överkomliga priser, innovation och försörjningstrygghet, men inga bindande beslut (det irländska ordförandeskapet). Jørgensen uppmanade regeringarna att minska gasanvändningen och elanvändningen under timmar med hög efterfrågan, men uppmaningarna är inte bindande (kommissionens inspelning).

EU:s företrädare bedömer att försörjningen är stabil. Grossistpriset på gas ligger ändå över nivån före krigets upptrappning, och energiministrarna lämnade Dublin utan bindande åtgärder för att pressa ned kostnaden. Företag som betalar marknadspris påverkas först, sedan hushållen när deras avtal justeras. Hur stor vinterräkningen blir är fortfarande oklart, och kommissionen har ännu inte redovisat hur den kom fram till uppskattningen på över 100 miljarder euro (RTÉ).