Hormuzrisk lyfter europeisk gas

Brentoljan stängde på 88,10 dollar den 17 juli, omkring 16 procent högre än en vecka tidigare (Reuters via Euronext). Det europeiska riktmärket för gas, nederländska TTF, passerade samtidigt 60 euro per megawattimme efter att bara några dagar tidigare ha legat under 45 euro (Investing, Corriere dello Sport). Ingen pipeline till Europa har stängts. Ingen europeisk hamn är blockerad. Hormuzsundet är inte formellt stängt. Ändå tar Europa nu emot en bred energiprisstöt från en flaskhals som unionen inte kontrollerar.

Tre led i priskedjan

Genom Hormuzsundet passerar omkring 20,9 miljoner fat olja per dag och ungefär en femtedel av världshandeln med LNG, alltså flytande naturgas (EIA). Merparten går till Asien, inte till Europa. Men Europas bränsle prissätts via Brent och gasen via TTF. Båda reagerar omedelbart på störningsrisker i Gulfen. Marknaden väntar inte på att europeiska raffinaderier ska få brist.

Kedjan går i tre led. Först riktmärkena: när Brent och TTF stiger på grund av upplevd leveransrisk från Gulfen höjs kostnaden för europeiska importörer, även när deras egna laster kommer från andra håll. Sedan försäkringarna: krigsriskpremien för en enskild tankergenomfart ligger nu på 3–10 procent av skrovvärdet, jämfört med omkring 0,25 procent före konflikten (The National, OpsCon). Det ansvarsskydd som redare behöver för att segla finns fortfarande, men vissa avtal med fast premie har sagts upp och skrivits om till högre nivåer (LMA). Varje dyrare resa höjer leveranspriset på råolja, LNG och raffinerade produkter. Till sist kommer konkurrensen: om qatarisk LNG inte kan lämna Gulfen pålitligt bjuder asiatiska köpare hårdare på flexibla laster från Atlanten. Då måste Europa betala mer för att fylla sina lager.

Där kostnaderna landar

Italien visar störningen tydligast. QatarEnergy har åberopat force majeure i sitt långsiktiga LNG-avtal med Edison, vilket stoppade 21 laster på sammanlagt 2,7 miljarder kubikmeter mellan april och början av september. Edison har ersatt 14 av dem, främst med leveranser från USA (Corriere del Veneto). Italiens gaslager ligger över 70 procent, klart över EU-snittet på ungefär 52 procent. Men Enis vd Claudio Descalzi sade i parlamentet att den verkliga oron gäller leveranssäkerheten i en marknad som redan är hårt ansträngd (ANSA, ANSA).

Grekland visar hur redarna ändrar kurs. Antalet tankergenomfarter över 10 000 dödviktston genom Hormuz föll till 59 under veckan 6–12 juli, från 117 veckan före (OT). Grekiskägda tankfartyg har inte slutat använda sundet, men varje resa prövas nu separat mot försäkringskostnad, besättningsrisk och möjlighet till marin eskort. Färre fartyg betyder högre fraktpriser och dyrare energi.

Ungern blottar en mindre synlig fälla. Mer än 90 procent av landets importerade olja och 74 procent av gasen kommer via ryska pipelines. Ändå steg grossistpriset på bensin med 14 forint per liter. Regeringen hänvisade till 87 dagars strategiska reserver för att lugna marknaden (Portfolio, Portfolio). Pipelineberoende skyddar inte ett land från global prissättning. Det innebär bara att stöten kommer via marknaden i stället för via tankfartyg.

I Polen har Orlen sedan början av juli höjt grossistpriset på bensin med 24 groszy per liter och diesel med 46 groszy (WNP). Livsmedelspriserna steg samtidigt bara 1,9 procent på årsbasis i juni (ING). Överföringen från pump till butikshylla kan komma senare, men hittills finns inte beläggen.

Buffertar utan styrspakar

Europa kan dämpa stöten. EU-kommissionen övervakar gaslagringsmålen. EU-rätten, genom rådets direktiv 2009/119/EG, kräver att medlemsländerna håller oljelager motsvarande 90 dagars förbrukning. Det räcker för att mildra en pristopp, inte för att avskaffa den. EUNAVFOR Aspides, EU:s marina insats för att skydda sjöfart i Röda havet och kring Gulfen, kan få ett utvidgat mandat om medlemsländernas regeringar enas. Ny infrastruktur stärker förhandlingsläget längre fram: Kroatiens LNG-terminal på Krk planerar att öka kapaciteten med 1 miljard kubikmeter per år från början av 2027, med östeuropeiska köpare som tänkbara mottagare (Bloomberg Adria).

Inget av detta sätter världsmarknadspriset. Ingen europeisk aktör kan öppna Hormuz, tvinga försäkringsbolagen att sänka premierna eller hindra asiatiska köpare från att bjuda över europeiska energibolag på ersättningsgas. EU:s energiministrar behöver därför säga öppet om linjen är en samordnad strategi för att vänta ut krisen, eller bara det mest artiga namnet på att unionen saknar bättre verktyg.