Falsk GPS vilseleder Östersjötrafiken

Ett lastfartyg i Finska viken kontrollerar sin positionsbild. Koordinater, kurs och fart över grund, alltså fartygets hastighet i förhållande till havsbotten, ser normala ut. Skärmen lyser grönt. Positionen är fel.

Besättningen får inget larm, ingen svart skärm, inget tydligt tecken på att något är trasigt. Det är skillnaden mellan spoofing och störsändning. Vid störsändning dränks mottagaren i brus och tappar signalen; felet märks direkt. Vid spoofing skickas i stället en trovärdig falsk signal som får mottagaren att visa fel plats utan att något ser avvikande ut (Dryad Global). Svenska myndigheter uppger att manipulationen blir mer systematisk i Östersjöområdet. Besättningar möter inte bara bortfallna signaler, utan också falska signaler som ser äkta ut (SVT).

Störningsområdet löper från sydöstra Sverige och Gotland vidare genom farleder mot Finland, Polen och Baltikum. Säkerhetsbedömningar pekar återkommande mot Ryssland. Crisis24 bedömer att Moskva kommer att fortsätta använda GPS-störningar i Östersjöområdet som elektronisk krigföring med civila följdeffekter (Crisis24). Chefen för EUSPA, EU:s rymdprogrammyndighet, har sagt att Europa möter mycket omfattande störningar längs sin östra gräns, både mot GPS och mot EU:s eget satellitsystem Galileo (EUPerspectives). Samtidigt finns inget öppet tekniskt underlag som kopplar enskilda incidenter till specifika ryska sändare. Misstanken är stark, den tekniska bevisningen offentlighetsmässigt svag.

Vad piloter och fartygsbesättningar faktiskt hanterar

Lettlands flygtrafikmyndighet har utfärdat stående varningar: GPS kan vara opålitligt i Rigas flyginformationsregion, och piloter bör i stället använda radarledning från flygledare och äldre markbaserade navigationshjälpmedel (Latvia NOTAM). För passagerare betyder det inte att flygplan riskerar att falla från himlen. Det betyder färre tillgängliga inflygningsprocedurer, högre arbetsbelastning i cockpit och i vissa fall omdirigeringar (EASA).

Till sjöss har Sjöfartsverket varnat för att störningar påverkar GPS, fartygsspårningssystem och radar i Östersjön och Finska viken (Sjöfartsverket). I tät trafik eller vid smala hamninlopp kan besättningar inte luta sig mot en enda positionskälla. De måste kontrollera manuellt: jämföra radarobjekt, ta visuella bäringar mot landmärken och sänka farten. Även när inget allvarligt inträffar kostar det bränsle, tid och koncentration.

Finland har känt trycket särskilt tydligt. Gränsbevakningen har varnat för kraftiga GPS-störningar i Finska viken, och norska myndigheter har upptäckt en nyare form av störning som redan utreds där (Yle, Yle). För färjetrafik och kustsjöfart har störningarna blivit ett återkommande arbetsvillkor: försiktigare fart nära hamnar, fler vakttimmar och den lågmälda belastningen i att instrumenten kan ljuga.

Gamla reservsystem, långsam modernisering

Europas första försvarslinje är fortfarande enkel: navigationsvarningar, markbaserade radiofyrar, manuella dubbelkontroller och bättre incidentrapportering. Eurocontrol, som samordnar europeisk flygtrafik, följer flygplans positionsdata för att kartlägga var satellitsignaler försämras i nätverket (EUROCONTROL). Polens geodetiska myndighet har tecknat ett samarbetsavtal om realtidsanalys av satellitsignaler, med målet att skilja normal signalförsämring från avsiktlig störning (gov.pl).

Den mest konkreta uppgraderingen är en Galileo-funktion som kallas OSNMA, i praktiken en digital vattenstämpel i navigationssignalen. Den gör det möjligt för en mottagare att kontrollera att signalen verkligen kommer från en satellit och inte från en markbaserad imitatör (EUSPA). Problemet är takten. Mottagare som klarar tekniken måste in i flygplan, fartyg och fordon som redan är i drift. Det tar år.

Modern transport, räddningstjänst och tidsstyrning i kritisk infrastruktur bygger på satellitsignaler som konstruerades för en värld där få antogs ha anledning att förfalska dem. I Östersjön har den förutsättningen fallit. Skydden byggs ut, men störningarna är redan här. En spoofad skärm ropar inte på uppmärksamhet. Den visar bara stillsamt fel plats.