Rysk drönare skadade civila på NATO-mark

Rumänien bekräftar att en rysk Geran-2-drönare med 30 kilo sprängmedel träffade ett bostadshus i Galați den 29 maj. En 14-årig pojke och hans mor skadades. Det var första gången ett bekräftat ryskt stridsmedel skadade civila på Natoterritorium. Bukarest stängde ett konsulat, utvisade en diplomat och fick stöduttalanden från flera EU-huvudstäder. Nato åberopade däremot inte artikel 4, fördragsklausulen som gör det möjligt för ett medlemsland att tvinga fram formella säkerhetsöverläggningar. Ingen akut session kallades in och inget gemensamt uttalande gjordes.

Så agerade Bukarest

President Nicușor Dan förklarade generalkonsul Andrei Kosilin persona non grata och stängde Rysslands konsulat i Constanța. Därmed försvann den ryska diplomatiska närvaron vid Rumäniens Svartahavskust (Agerpres). Utrikesminister Oana Țoiu varnade för ytterligare åtgärder (El País). Dan sade till BBC att han inte uteslöt att även den ryske ambassadören kan utvisas (Agerpres).

Presidentkansliet och försvarsdepartementet ger olika bilder av drönarens färdväg. Dan beskrev den som "avledd av ukrainsk försvarseld", vilket placerar händelsen i kategorin spridningseffekt från striderna snarare än avsiktligt angrepp mot Rumänien. Försvarsminister Radu Miruță ville inte bekräfta den versionen och kallade den "en skenmanöver i offentligheten". Om ukrainskt luftvärn styrde om drönaren bär Ryssland ansvar för att ha avfyrat den, men inte nödvändigtvis för att ha riktat in sig på Rumänien. Den skillnaden avgör hur starkt underlag Bukarest har för att trappa upp frågan inom Nato, i stället för att behandla den som en följd av närheten till kriget.

Europa agerade utan order från Bryssel

Flera EU-regeringar kallade upp ryska ambassadörer under dagarna kring attacken. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas, unionens högsta utrikespolitiska företrädare, kallade händelsen "en uppenbar och allvarlig kränkning av Rumäniens suveränitet" (Informat.ro). EU fördömde händelsen och signalerade ytterligare tryck mot Moskva (EU News Italy).

Det var inte en reaktion som styrdes fram från Bryssel. Vid EU-utrikesministrarnas informella möte den 28 maj, dagen före attacken, hade medlemsländerna redan närmat sig varandra i frågan om hårdare press på Ryssland (EEAS). När drönaren slog ned agerade regeringarna parallellt. Samordningen uppstod i huvudstäderna.

Slovakien visade samtidigt var solidaritetens gräns går. Utrikesminister Juraj Blanár fördömde attacken men vägrade kalla upp Rysslands ambassadör (Novinite). Mellan Bukarests stängning av konsulatet och Bratislavas återhållsamhet syns den faktiska räckvidden för europeisk enighet om Galați.

Tröskeln fortsätter att höjas

Rumänien följde drönaren under hela flygningen. F-16-plan var i luften och hade tillstånd att använda vapen. Tre hinder gjorde ändå ett ingripande omöjligt under det fyra minuter långa tidsfönstret: rumänsk lag förbjuder beskjutning in i ukrainskt luftrum så länge Rumänien formellt är i fred, Merops-systemet mot drönare kan inte skjuta robotar över tätbebyggt område utan oacceptabel risk för civila skador, och Gepardkanoner kräver privata markägares samtycke för fredstida gruppering. Det är regelverk och system byggda före 2023, innan storskalig drönarkrigföring förändrade hotbilden längs Natos östra flank.

Galați var den femte drönarincidenten längs Natos östra gräns på femton dagar, efter luftrumskränkningar eller nedslag kopplade till Finland, Estland, Litauen och Lettland. Varje incident har varit allvarligare än den föregående. Enbart Rumänien har haft minst fjorton tidigare incidenter sedan 2022. Ingen har lett till att artikel 4 åberopats. Det finns heller inget ersättningssystem för civila som drabbas.

Nationella och EU-gemensamma reaktioner fyller nu det utrymme där ett allianssvar hade kunnat ligga. Varje incident som absorberas utan att Natos kollektiva mekanismer aktiveras höjer tröskeln för nästa. De första civila skadorna på Natoterritorium ändrade inte det mönstret. Frågan är vad som skulle göra det.