Fem allierade skyddar Magyars vapenstopp

När Péter Magyar den 28 maj kom till Natos högkvarter för sitt första möte med generalsekreteraren Mark Rutte hade han samma besked som sin företrädare: Ungern skickar inga vapen till Ukraina. Skillnaden låg i omgivningen. Fem betydligt större ekonomier hade just stoppat den enda mekanism som kunde ha gjort Budapest ensamt synligt.

Nej-sägandets matematik

Magyars vapenstopp följer den inhemska opinionen. Bara 12 % av ungrarna stöder militärt bistånd till Ukraina, jämfört med ett EU-genomsnitt på 56 %, enligt en mätning från slutet av april av tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR (Telex). Även bland hans egna Tisza-väljare har stödet för att bryta energibanden till Ryssland fallit, från 67 % före valet i april till 48 % efteråt. Väljarna som röstade bort Orbán vill få EU-medel frisläppta. Att beväpna Ukraina ingick inte i det mandatet.

Magyar har dessutom lagt till ett påtryckningsmedel som Orbán aldrig använde särskilt effektivt: han kopplar Ukrainas väg mot EU-medlemskap till de omkring 100 000 etniska ungrare som bor i Transkarpatien. Han kräver rättsligt bindande garantier för språk, utbildning och kulturell autonomi före ett möte med Zelenskyj, och har föreslagit att de ses i Berehove, en stad i Transkarpatien med ungersk majoritet (Euronews).

De fem ländernas skydd

Ruttes offentliga svar var varmt hållet. Natos officiella sammanfattning berömde Ungern för att leda en Forward Land Forces-stridsgrupp, en av de multinationella enheter som är placerade längs Natos östra flank, för att hysa ett multinationellt divisionshögkvarter och för att bidra med fredsbevarare i Kosovo (NATO). Ukraina-vapen nämndes inte. Inte heller att Ungerns försvarsutgifter har sjunkit från 2,21 % till 2,07 % av BNP, vilket gör landet till den enda Nato-medlem som går bakåt (KPMG).

Återhållsamheten hade en förklaring. Sex dagar tidigare hade Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien och Kanada stoppat Ruttes förslag om ett golv på 0,25 % av BNP för militärt stöd till Ukraina. "I don't think this one will be proposed", medgav Rutte (EuroMaidan Press, TRT World).

När utgiftsgolvet föll försvann också tryckmekanismen. Natos beslut kräver enhällighet bland alla 32 medlemsländer. Under Orbán var Budapest den ensamma bromsklossen, med veton mot EU-ersättningar för vapenleveranser och blockeringar av möten mellan Ukraina och Nato. Magyars nej får en annan innebörd när Storbritannien och Frankrike redan står i vägen.

Tre grannar, tre omdömen

Polen är kyligast. Warszawa lägger omkring 4,8 % av BNP på försvaret och ser Magyars kursändring som kosmetisk (Forsal). Att Ungern minskar sin budget samtidigt som Polen bär en stor del av ansvaret på östflanken förstärker en konflikt om bördefördelning som är äldre än Magyar.

Tyskland är mer tålmodigt. Berlin betraktar slutet på aktiv institutionell obstruktion som den verkliga vinsten. DGAP, Tysklands ledande utrikespolitiska institut, beskriver Magyars linje som en förflyttning från "active obstruction" till "passive non-participation" (DGAP). För förbundskansler Merz räcker den skillnaden för att skapa goodwill.

Baltiska företrädare är mest skeptiska. De pekar på att Magyars villkor för att träffa Zelenskyj, lagändringar om minoritetsrättigheter före ett möte ansikte mot ansikte, går längre än något Orbán formellt krävde.

Vad Ankara kommer att tvinga fram

Natos toppmöte i Ankara den 7-8 juli kommer att pressa fram tydligare besked. Rutte vill se individuella tidsplaner för hur medlemsländerna ska nå 5 % av BNP till 2035 och ett ramverk för uthålligt Ukrainastöd (NATO). Ungerns fallande försvarsutgifter blir svåra att dölja i en jämförelse land för land.

Natos konsensusregler gör att Magyars stilskifte fungerar tills vidare. Han blockerar inte längre allierade beslut aktivt, men han bidrar inte heller. Den avgörande konflikten kommer snarare från Bryssel än från Ankara. Ungerns frysta EU-medel har en tidsfrist den 31 augusti (Euronews), och EU-kommissionen väntas kräva framsteg om rättsstatens principer innan pengarna släpps. Magyar har lovat sina väljare både europeiska pengar och inga vapen till Ukraina. Hur länge han kan leverera båda beror på om kommissionen tvingar honom att välja.