14 lokala West Nile-fall i Flandern

Ett myggbett i Flandern kan nu överföra West Nile-virus. Belgien registrerade säsongens första fall där människor smittats i landet: 15 fall till den 7 oktober (ECDC). Belgiska forskare hade redan påvisat viruset hos vilda fåglar som provtogs i augusti 2025 (Sciensano). Människofallen visar att viruset, som först upptäcktes hos vilda djur, nu också når människor.

Med ”lokalt smittad” menas att personen smittats i landet, inte under en utlandsresa (ECDC:s veckorapport). Den 15 oktober rapporterade Flandern 14 bekräftade fall och två dödsfall. Båda de avlidna tillhörde grupper med hög risk för svår sjukdom (Flemish health department). De bekräftade fallen visar bara en del av smittan. De flesta som smittas av West Nile-virus får inga symtom (ECDC:s faktablad), så många söker aldrig vård och testas inte.

En smittkedja mellan fåglar och myggor

Vilda fåglar och myggor för viruset vidare mellan sig under sommaren. När en mygga suger blod från en smittad fågel förökar sig viruset i insekten. Vid ett senare bett kan myggan föra det vidare till en annan fågel (ISS). Fåglarna håller smittkedjan igång eftersom deras blod innehåller så mycket virus att nästa mygga kan få i sig det.

Människor och hästar står utanför den smittcykeln. De kan bli sjuka, men virusnivån i blodet är för låg för att en mygga som biter dem ska smittas (Belgian federal health service). Därför kallas de återvändsgrändsvärdar: smittkedjan tar slut hos dem.

Det får en praktisk följd. En smittad person i Flandern för inte viruset vidare till myggor i närheten och bidrar därför inte till utbrottet. Varje fall hos människa pekar i stället mot smittade myggor och, ett steg tidigare, mot fåglar som bär på viruset i området. Ett människofall signalerar alltså att smittcykeln mellan fåglar och myggor pågår nära där människor bor.

Vad fåglarna och hästarna visade

Belgien påvisade viruset hos fåglar innan landet registrerade några lokalt smittade människor. Det visar i vilken ordning fynden gjordes, inte när viruset kom till landet. Eftersom de flesta infektioner inte ger symtom kan tidigare fall bland människor ha förblivit oupptäckta.

I år visade djurfynden hur långt viruset hade spridits. Belgien rapporterade 14 utbrott bland hästar och 26 bland fåglar i 18 av landets 44 statistiska regioner (ECDC–EFSA-rapporten). Fynd hos de två djurslagen säger olika saker. Ett fågelutbrott visar att smittcykeln är igång i området. En sjuk häst är, liksom en människa, en återvändsgränd för viruset. Den visar ändå att smittade myggor redan bet stora däggdjur där, vilket innebär att människor i närheten också kunde bli bitna av smittade myggor.

Belgien är inte ensamt. ECDC beskrev årets antal smittfall som rekordhögt och rapporterade att viruset spridits till nya delar av Europa (ECDC). Enligt den gemensamma övervakningsrapporten från ECDC och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet omfattade säsongen 2026 ett större område än någon tidigare. I början av oktober hade smittspridningen avtagit efter toppen i augusti och september (ECDC–EFSA-rapporten).

Skyddet handlar om att undvika myggbett. ECDC rekommenderar myggmedel, luftiga och täckande kläder på kvällen när myggorna är som mest aktiva, nät för fönster och sängar samt att ta bort stillastående vatten där myggor förökar sig (ECDC). Åtgärderna är särskilt viktiga för personer med hög risk för svår sjukdom, som de två patienter som avled i Flandern.

På ungefär ett år har Belgien gått från att påvisa viruset hos vilda fåglar till att registrera människor som smittats i landet, samtidigt som viruset har hittats hos djur i stora delar av landet. Hela smittkedjan har nu dokumenterats, från fågel via mygga till häst och människa. Belgiska myndigheter kommer att följa om smittcykeln tar fart igen på samma platser när myggorna återkommer nästa sommar.