Fyra EU-länder splittras om Ukrainatillstånd

Sedan den 5 augusti måste ukrainare som söker ett nytt tillstånd enligt EU:s direktiv om tillfälligt skydd visa att de har fullgjort sina skyldigheter enligt Ukrainas militärlagstiftning. Kravet berör inte de miljoner människor som redan omfattas av skyddet. EU-beslutet är dock så otydligt att medlemsländerna kontrollerar olika åldersgrupper och godtar olika handlingar. Vilka bevis som krävs beror därför på vilket land ansökan lämnas in i.

Vad EU beslutade – och vad medlemsländerna fick avgöra

Rådet, där medlemsländernas regeringar beslutar om EU-politiken, antog beslut 2026/1912 den 30 juli. Det förlänger det tillfälliga skyddet till mars 2028 och inför samtidigt kravet på fullgjorda militära skyldigheter. Förslaget lades fram av EU-kommissionen, medan Europaparlamentet inte hade någon lagstiftande roll. Tillämpningen ligger nu hos de nationella migrationsmyndigheterna.

Enligt beslutet ska den sökande visa att Ukrainas militära skyldigheter har uppfyllts "i tillämpliga fall". Varken kön, åldersgränser eller godtagbara handlingar anges. Den som före den 31 juli utan avbrott hade tillfälligt skydd i samma medlemsland undantas. Därmed omfattas de flesta ukrainska män som redan befinner sig i Europa inte av kontrollen. Enligt Eurostat hade sammanlagt 4,43 miljoner människor tillfälligt skydd.

Den som byter medlemsland kan däremot behöva genomgå den nya prövningen trots att personen redan har haft tillfälligt skydd. Undantaget är knutet till ett sammanhängande uppehåll i ett och samma land.

Tjeckien och Sverige: samma regel, olika kontroller

Tjeckien började den 5 augusti kontrollera sökande mellan 18 och 60 år (Czech IPC/OAMP). Prag har infört den strängaste offentliggjorda kontrollen: den sökande måste visa både en utskrift från det ukrainska militärregistreringssystemet Reserv+ och sin aktuella digitala profil, så att uppgifterna kan jämföras. I början av september uppgav inrikesminister Lubomír Metnar att andelen sökande i militärför ålder hade minskat kraftigt (Novinky).

Sverige kontrollerar män mellan 23 och 65 år. Migrationsverket godtar fler slags handlingar, däribland en utresestämpel i passet som är högst 90 dagar gammal (Migrationsverket). Av myndighetens vägledning framgår inte varför den övre åldersgränsen har satts till 65 år.

Tyskland och Polen: ingen offentlig vägledning

Tysklands uppehållstillstånd för ukrainare grundas på det bindande EU-beslutet, men någon offentlig federal anvisning om åldersgränser eller dokumentkrav har inte publicerats (§24 Residence Act). I Polens information om registrering nämns varken militära handlingar eller det nya villkoret (gov.pl). Interna anvisningar kan finnas, men i två av Europas största mottagarländer (Eurostat) saknar sökande offentlig information om vilka krav de kommer att möta.

Danmark har en separat och strängare lag

Danmark står genom sitt fördragsfästa undantag utanför EU:s gemensamma asylregler. Rådets beslut gäller därför inte där. Köpenhamn har i stället antagit en egen lag för män mellan 23 och 59 år, som trädde i kraft den 3 september (Berlingske). På en punkt går den danska ordningen längre än EU:s: myndigheterna kan återkalla tillstånd som beviljats efter ansökningar inlämnade sedan den 25 juni, även om beslutet fattades innan lagen började gälla. Kommunorganisationer och civilsamhällesgrupper har varnat för att denna retroaktiva befogenhet kan splittra familjer (KL).

Den berörda gruppens storlek är fortfarande okänd

Det finns ingen EU-övergripande statistik över avslag efter den 5 augusti. Tjeckiska myndigheter har rapporterat tiotals fall om dagen, medan de svenska, tyska och polska migrationsmyndigheter vars uppgifter har granskats för denna artikel inte har publicerat några avslagssiffror. Kravet gäller bara nya tillstånd och berör därför en mindre del av dem som omfattas av tillfälligt skydd. Sex veckor efter att reglerna började tillämpas är det fortfarande okänt hur stor gruppen är och hur många som nekas skydd.

Den rättsliga grunden har inte prövats

EU-rättsforskaren Steve Peers, som först uppmärksammade frågan, har hävdat att rådets befogenhet att förlänga det tillfälliga skyddet inte självklart omfattar rätten att begränsa vilka som kan få det. Direktivet om tillfälligt skydd tillåter uteslutning vid grov brottslighet och säkerhetshot, men inte när en person har underlåtit att fullgöra militära skyldigheter i ett annat land (direktiv 2001/55). Rådet anser att befogenheten att förlänga skyddet också medger uppdaterade villkor. Frågan har ännu inte prövats av domstol. En person som får avslag måste först överklaga i nationell domstol, som därefter kan begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen.

Åtgärden har därmed lett till olika kontroller i Europa, samtidigt som avslagsstatistiken är ofullständig och någon påvisad effekt på Ukrainas mobilisering saknas.