Grekiska parlamentsledamöter åtalas för bidragsfusk

EU:s oberoende åklagarmyndighet har väckt åtal mot fyra sittande ledamöter i det grekiska parlamentet i en utredning om omfattande bedrägerier med jordbruksstöd. Den grekiska regeringen ifrågasätter åklagarnas agerande. Däremot har den ännu inte visat hur systemet för utbetalningar ska göras säkert.

Vad EPPO hittade

Den 16 juli meddelade EPPO, Europeiska åklagarmyndigheten som utreder brott mot EU:s budget, att 22 personer åtalas i en utredning kopplad till OPEKEPE, Greklands nationella myndighet för utbetalning av EU:s jordbruksstöd. Fyra av dem är sittande parlamentsledamöter. Samtliga ska betraktas som oskyldiga tills motsatsen har bevisats.

Misstankarna gäller mer än överdrivna stödansökningar. EPPO beskriver systematiska ingrepp i de kontroller som ska hindra bedrägerier: register ska ha ändrats efter obligatoriska kontroller och fältinspektioner ska ha manipulerats. Om uppgifter kan skrivas om efter en granskning upphör granskningen i praktiken att fungera.

Tyskspråkig rapportering har lagt till fler detaljer: falska markdeklarationer och påhittade betesrätter, mottagare utan verklig jordbruksverksamhet och svaga fastighetsregister som gjort kontrollen svår. I ett närliggande mål har en domstol i Aten dömt 57 personer för att felaktigt ha deklarerat mark i Kastoria som stödberättigad enligt EU-reglerna.

Aten går till motangrepp

Den grekiska regeringen har valt att pressa tillbaka mot åklagarmyndigheten i stället för att enbart låta utredningen löpa. Enligt in.gr har premiärminister Kyriakos Mitsotakis kritiserat EPPO:s hantering av ärendet och samlat sitt parti Ny demokrati bakom en gemensam linje. Regeringen betonar att ingen parlamentsledamot anklagas för att själv ha stoppat pengar i egen ficka.

Konflikten med EPPO är inte ny. Tidigare i år antog parlamentet en ändring som kortade tidsfristerna för utredningar mot parlamentsledamöter, bara några veckor efter att det röstat för att häva immuniteten för 11 ledamöter. Greklands rättsliga råd gav också europeiska åklagare kortare mandatperioder än vad EPPO:s egen ledning hade fastställt. Det spelar roll i bedrägeriutredningar som ofta sträcker sig över flera år och kräver kontinuitet. Chefsåklagaren Laura Codruța Kövesi protesterade formellt.

Namnbyte eller verklig reparation?

Regeringens lösning är att flytta OPEKEPE:s uppgifter till AADE, Greklands skattemyndighet, som regeringen beskriver som mer självständig. Men det finns ännu ingen offentlig plan som klargör vad som faktiskt förs över: personal, databaser, ansvar för fältkontroller eller prövning av överklaganden. EU-kommissionen har inte sagt om den nya konstruktionen uppfyller ackrediteringskraven i den gemensamma jordbrukspolitiken, alltså de EU-krav som en nationell utbetalningsmyndighet måste klara innan den får hantera jordbruksmedel (förordning 2021/2116). Utan ett sådant godkännande är överföringen främst ett namnbyte.

Jämförelsen med Rumänien visar vad en konkret kontrollmekanism kan innebära. Landets utbetalningsmyndighet APIA har valt ut nästan 15 000 jordbrukare för kontroller före utbetalning i 2026 års stödperiod, med satellitdata och geospatial information för att granska markparceller innan pengar betalas ut. Grekland har inte publicerat något motsvarande för det system som ska ersätta OPEKEPE.

Kommissionen kan knappast hävda att problemen kom oväntat. En delegation från Europaparlamentet konstaterade att kommissionen känt till allvarliga brister vid OPEKEPE åtminstone sedan 2021. EU hade dessutom redan beslutat om finansiella korrigeringar mot Grekland för misskötsel inom OPEKEPE mellan 2016 och 2023. Europeiska revisionsrätten varnade i år för att kommissionens strategi mot bedrägerier fortfarande har luckor.

EU:s jordbruksstöd betalas ut genom nationella myndigheter som Bryssel inte själv driver. Det grekiska fallet visar vad som kan hända när myndigheten som ska kontrollera ansökningarna före utbetalning själv påstås ha tagits över av de intressen den skulle granska. EPPO kan väcka åtal. Bara kommissionen kan avgöra om Greklands ersättningssystem är lämpligt att hantera EU:s jordbrukspengar. Den grekiska regeringen har ännu inte visat offentligt att det är det.