Norden pressar Wang om Ryssland

Kinas utrikesminister Wang Yi reste i början av juli till Danmark, Sverige, Finland och Norge. I Sverige var det hans första besök på 22 år. Från Peking beskrevs resan i termer av partnerskap och frihandel. De nordiska regeringarna flyttade tyngdpunkten till en annan fråga: Kinas relation till Ryssland har blivit en europeisk säkerhetsfråga, och den går inte att lägga åt sidan för att tala handel.

För några år sedan hade Wang mött ett annat Norden. Finland och Sverige stod utanför Nato och höll gärna handelssamtal med Peking åtskilda från säkerhetspolitiken. Danmark och Norge, båda Natoländer sedan alliansens bildande, agerade ofta på liknande sätt. Den ordningen förändrades när Finland gick med i Nato 2023 och Sverige 2024. Wang mötte nu fyra allierade regeringar som bygger sin säkerhet på avskräckning mot Ryssland, samma Ryssland som Kina anklagas för att stödja militärt.

Finland drog gränsen

Finland satte den tydligaste tonen. Utrikesminister Elina Valtonen placerade Rysslands krig och Europas säkerhet i centrum för samtalen med Wang (finska regeringen). Hon sade offentligt att stöd till Ryssland utmanar Europas säkerhet och beklagade det fördjupade samarbetet mellan Kina och Ryssland (Yle). Finland har en 1 340 kilometer lång gräns mot Ryssland och formar sin utrikespolitik kring självständighet och territoriell integritet (Finlands utrikesministerium). Valtonen talade som utrikesminister i ett Natoland vid alliansens gräns, inte som medlare mellan stormakter.

Danmark framförde samma budskap, men med tydligare hänsyn till affärsrelationerna. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen sade att han var "djupt bekymrad" över Kinas stöd till Rysslands krig, samtidigt som han betonade Kinas betydelse för danskt näringsliv (Politiken). Wang uppmanade Köpenhamn att spela en "konstruktiv roll" i relationerna mellan EU och Kina. Ett kinesiskt påstående om att Løkke hyllat det bilaterala handelssamarbetet bekräftades däremot inte från dansk sida (BT). I Sverige lyfte utrikesminister Maria Malmer Stenergard Ukraina som en central fråga och tog också upp fallet med den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai.

Vad Wang fick, och inte fick

Resan skedde mot en hårdare bakgrund i Berlin. Det tyska utrikesdepartementet kallade upp Kinas ambassadör efter uppgifter om att ryska soldater tränats vid kinesiska militära anläggningar. Reuters hänvisade till interna ryska militärdokument och Welt till europeisk underrättelseinformation (t-online, n-tv). Någon fullständig offentlig beviskedja finns inte, och Peking förnekar uppgifterna. Men även obekräftade gör de det svårare för europeiska regeringar att behandla Kina som en ren handelspartner.

Wang beskrev resan som diplomatisk uppsökande verksamhet. Kina uppgav att han reste på inbjudan av de nordiska utrikesministrarna. Pekings ordval är partnerskap, frihandel och fördjupat samarbete. Syftet är också att försvaga EU:s linje om "riskminskning", alltså att minska kritiska beroenden av Kina utan att kapa handelsrelationerna.

EU:s egen kanal till Peking är fortfarande öppen. Bryssel och Peking inledde handelssamtal på ministernivå i slutet av juni, med oktober som tidsfrist för resultat (EUnews). EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har varnat för att EU agerar om Kina inte visar konkreta framsteg om ömsesidighet i handeln före dess (Euronews). Sedan 2019 beskriver EU Kina som samarbetspartner, ekonomisk konkurrent och systemrival på samma gång (EU-kommissionen).

Enskilda huvudstäder kan inte själva bestämma EU:s handelspolitik. Men de påverkar stämningsläget i Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna drar upp EU:s politiska riktning. När nordiska regeringar under en vecka offentligt kopplar Kina till Ryssland skärps det politiska läget inför oktober.

Resan gav inga konkreta resultat: ingen överenskommelse om Ukraina, inga handelspolitiska eftergifter och ingen ny sanktionsplan. Wang fick tillträde. De nordiska länderna höll den diplomatiska kanalen öppen, men gjorde Ryssland till priset för varje varmare samtal med Peking.