Frankrike drar in 1 588 lärartjänster

På torsdagen lade premiärminister Sébastien Lecornus regering fram budgetförslaget för 2027. På kvällen lovade utbildningsminister Édouard Geffray att slopa en ny registreringsavgift för vissa studenter (DNA). Förslaget att dra in lärartjänster ligger kvar, trots att bemanningen är en huvudfråga i elevernas protester. Lecornu måste också få igenom budgeten i ett parlament där han saknar majoritet.

Vad eleverna kräver

Skolprotesterna började innan någon hade sett budgeten. Enligt BFMTV startade rörelsen den 18 september på gymnasiet Lycée Saint-Exupéry i Créteil, en förort till Paris. Elevernas klagomål gäller skolvardagen: lärare som är frånvarande utan att ersättas, trånga klassrum, kalla skolbyggnader och stressen kring Parcoursup, det nationella systemet för antagning till högre utbildning.

Protesterna har utvecklats till konfrontationer med polisen. Inrikesminister Laurent Nuñez uppgav att polisen frihetsberövade 1 949 personer vid skolblockaderna torsdagen den 1 oktober (TF1).

Vad budgeten kräver och av vem

Regeringen räknar med 43 miljarder euro i nya åtgärder och 11 miljarder euro från tidigare beslut, sammanlagt 54 miljarder euro (franska regeringen, Reuters). Beloppet innebär inte att staten ska spendera 54 miljarder euro mindre än i dag. Det visar skillnaden mellan budgetplanen och en utveckling där pensioner, löner och andra kostnader fortsätter att stiga automatiskt.

Därför minskar underskottet bara något. Regeringen räknar med ett underskott på 5,4 procent av BNP i år och siktar på 5,0 procent 2027 (franska regeringen).

Den största delen av bördan läggs på offentligt anställda och pensionärer. Lönerna för statligt anställda fryses, och pensioner över cirka 1 260 euro i månaden ska höjas långsammare än priserna (Reuters).

Den åtgärd som direkt berörde studenter var en registreringsavgift för dem utan stipendium: 178 euro om året för yrkesutbildningar av typen BTS och 270 euro för förberedande utbildningar (Franceinfo). Avgiften skulle ge omkring 33 miljoner euro och fanns kvar i förslaget i bara några timmar, innan Geffray meddelade att den skulle slopas (DNA). Löftet har ännu inte skrivits in i lagförslaget. Förslaget fryser också bostadsbidragen (APL), som många studenter är beroende av. Där har regeringen inte lämnat något motsvarande löfte.

Mer pengar, färre lärare

Skolans anslag ökar med 1,2 miljarder euro till omkring 64 miljarder, samtidigt som 1 588 lärartjänster försvinner, enligt Le Monde. Geffray hänvisar till att antalet elever har minskat med omkring 180 000. Med hans beräkning skulle en helt proportionell personalminskning ha inneburit cirka 9 600 färre tjänster (France 24).

Jämförelsen bygger på ett nationellt genomsnitt. Elevantalet sjunker i vissa områden men ligger stilla i andra, och de publicerade siffrorna visar inte vilka skolor som blir av med personal. En skola där frånvarande lärare redan lämnas utan ersättare kan ändå förlora en tjänst. Det är den situation eleverna beskriver.

Ett parlament Lecornu inte kontrollerar

EU sätter ramarna för de övergripande siffrorna, men inte för detaljerna. Genom förfarandet vid alltför stora underskott kan finansministrarna i de andra medlemsländerna pressa Frankrike att minska ett underskott som ligger klart över fördragets gräns på 3 procent av BNP (EUR-Lex). De kan inte avgöra hur många lärare en gymnasieskola får. Det beslutas i Paris.

Lecornu saknar ett stabilt majoritetsunderlag, vilket framgick av To Briefs förhandsartikel. Socialistiska ledamöter sade på torsdagen att de inte såg några förutsättningar för en kompromiss (Le Monde). Nationalförsamlingen väntades börja behandla lagförslagen den 13 oktober (EFE).

Grundlagen erbjuder en genväg. Artikel 49.3 låter regeringen anta ett lagförslag utan omröstning. Nationalförsamlingen kan då fälla regeringen genom en misstroendeomröstning. Lecornu hade redan lovat att inte använda artikeln (Le Figaro).

Regeringen har backat från den billigaste och senast tillkomna protestfrågan, en avgift som kanske inte ens fick eleverna ut på gatorna. Även den eftergiften är än så länge bara ett löfte och måste skrivas in i lagförslaget. Neddragningen av lärartjänsterna ligger kvar, så elevernas huvudinvändning mot att frånvarande lärare inte ersätts får inget svar i budgeten. När nationalförsamlingen inleder debatten behöver Geffray och Lecornu förklara var de 1 588 tjänsterna ska försvinna. De behöver också förklara varför skolor som redan har svårt att täcka upp vid frånvaro inte kommer att drabbas.