Frankrike behåller A+ när räntan når Italien

Fitch, ett av de tre stora kreditvärderingsinstitut som bedömer staters betalningsförmåga, lät den 28 augusti Frankrikes betyg ligga kvar på A+ med stabila utsikter (Fitch, Bloomberg). Det blev alltså ingen ny nedgradering. Men i samma bedömning räknar Fitch med franska budgetunderskott på över 5 procent av BNP under de kommande tre åren. Frankrike kan fortfarande låna. Villkoren blir bara sämre.

A+ är fortfarande ett tydligt investment grade-betyg, men nivån speglar redan en försvagning. Fitch sänkte Frankrike från AA- så sent som i september, med hänvisning till stigande skuld och politisk instabilitet (Fitch). Stabila utsikter betyder att institutet inte väntas ändra betyget inom kort. Det betyder inte att de offentliga finanserna utvecklas åt rätt håll.

Underskottets bana och priset för den

Fitch räknar med att Frankrikes budgetunderskott, alltså skillnaden mellan statens utgifter och inkomster under ett år, uppgår till 5,2 procent av BNP 2026, 5,5 procent 2027 och 5,2 procent 2028 (France 24, Bloomberg). Regeringens eget mål för 2026 är 5,0 procent. EU:s fördragsgräns är 3 procent (European Commission). Den offentliga skulden väntas stiga till 122,7 procent av BNP 2028, från 115,7 procent 2025 (Boursorama/Reuters).

Mekanismen är viktigare än den enskilda siffran. Varje års underskott läggs till den samlade skulden. Samtidigt har räntan som Frankrike betalar på skulden stigit tydligt. Gammal upplåning blir därmed framtida utgifter: pengar går till obligationsägare i stället för till sjukvård, pensioner eller skattesänkningar. EU-kommissionens bedömning från juni 2026 pekade åt samma håll. Om politiken ligger fast väntas underskottet bli 5,1 procent 2026 och 5,7 procent 2027 (European Commission).

Marknaden prissätter inte längre Frankrike lägre än Italien

Kreditbetyg påverkar lånekostnader, men obligationsmarknaden rör sig ofta före kreditvärderingsinstituten. Den franska tioårsräntan låg vid stängning den 28 augusti kring 4,09 procent. Tysklands motsvarande referensränta låg på ungefär 3,27 procent, vilket gav en spread, alltså skillnaden i lånekostnad mellan Frankrike och Tyskland, på cirka 82 punkter (France-Epargne). Italienska tioårsobligationer handlades samma dag på ungefär samma nivå (Quifinanza).

Den utvecklingen säger något. Under lång tid krävde investerare rutinmässigt lägre avkastning för att låna ut till Frankrike än till Italien, eftersom fransk statsskuld sågs som säkrare. Det försprånget är nu borta. Bundesbank pekade i sin rapport om finansiell stabilitet på den bredare franska spreaden, och Berenbergs chefsekonom noterade att Frankrikes lånekostnader steg mer än i andra stora ekonomier (Bundesbank, Berenberg). Sky TG24 beskrev Frankrike som euroområdets svaga länk. Il Foglio gjorde den rimliga invändningen att Italien fortfarande har högre skuld i absoluta tal och lägre samlade kreditbetyg (Sky TG24, Il Foglio).

Vem betalar när upplåningen blir dyr

Den franska statskassan fick andrum. Utan nedgradering sker ingen tvingande omprissättning inför höstens budget. Investerare som köper nya franska obligationer till dagens räntor får bättre avkastning än under lågränteåren, förutsatt att de fortsatt litar på Frankrikes betalningsförmåga.

Förlorarna är mindre synliga men fler. Stigande ränteutgifter tränger undan annat i budgeten. Frankrike omfattas fortfarande av EU:s underskottsförfarande, den formella process som inleds när ett land bryter mot 3-procentsgränsen. Förfarandet öppnades i juli 2024 och pågår ännu (European Commission). Belgien visar samma tryck i mindre skala: också A+, också föremål för ett underskottsförfarande, och med en federal regering som försöker hitta omkring 10 miljarder euro i besparingar till mitten av oktober (BusinessAM). Medelstora stater med hög skuld har svårt att skjuta upp anpassningen.

Tillväxten är svag, räntekostnaderna stiger, skulden fortsätter uppåt och det franska parlamentet är fortsatt splittrat. Fitch gav Frankrike tid, inte lättnad. Budgeten för 2026 avgör om den högre skuldtjänsten betalas med utgiftsnedskärningar, skattehöjningar eller ännu en fördröjning.