Frankrike betalar mer än Grekland

Sexton år efter att Greklands nära kollaps hotade eurosamarbetet visar landet budgetöverskott. Frankrike, eurozonens näst största ekonomi, har samtidigt aviserat besparingar som är mindre än den årliga ökningen av statens egna räntekostnader. Grekiska tioåriga statsobligationer handlas kring 3,40 %, medan franska ligger på 3,68 % (Bank of Greece, Trading Economics). Den finanspolitiska ordning som präglat eurozonen i en generation har vänt.

Snöbollen som äter upp besparingarna

Frankrikes budgetunderskott uppgick 2025 till 152,5 miljarder euro, eller 5,1 % av BNP (INSEE, Le Monde). Regeringen har aviserat utgiftsminskningar på 6 miljarder euro. Samtidigt ökade statens räntekostnader med 9 miljarder euro på ett år, till 74 miljarder euro 2026 (Kero.media). Besparingarna täcker inte ens ränteökningen.

Frankrike lånar alltså för att betala ränta på tidigare lån. År 2026 motsvarar räntekostnaderna nästan halva underskottet (INSEE). Notan är nu större än försvarsbudgeten och motsvarar omkring 949 euro per invånare och år till obligationsägarna (Le Français Moyen).

IMF bedömer att Frankrike behöver en strukturell budgetförstärkning på omkring 20-25 miljarder euro per år fram till 2029, det vill säga permanenta utgiftsminskningar eller skattehöjningar snarare än tillfälliga besparingar (IMF). De 6 miljarderna motsvarar ungefär en fjärdedel. Frankrikes oberoende finanspolitiska råd beskrev regeringens ramverk som "sammanhängande", men påpekade att det saknas detaljer om var de faktiska besparingarna ska göras (Affiches-Moniteur).

Framtida tillväxt får betala

Besparingarna faller helt på investeringar. Forskningsanslag som hade utlovats en ökning på 400 miljoner euro fick i stället en nedskärning på 324 miljoner euro (Le Monde). France 2030, statens fond för industristrategi, minskas med 400 miljoner euro. Program för grön omställning skärs ned med 275 miljoner euro. Lärlingsutbildningar förlorar ytterligare 400 miljoner euro (Capital).

Pensioner och sjukvård lämnas däremot orörda. Frankrike lägger 34 % av BNP på sociala trygghetssystem, 4,5 procentenheter över eurozonens genomsnitt (Banque de France). IMF anser att skattehöjningar inte är en framkomlig väg: skatteintäkterna överstiger redan 51 % av BNP (OECD). Därmed hamnar forskningen, yrkesutbildningen och den gröna infrastrukturen längst fram i besparingskön, medan löpande konsumtion och betalningar till långivare skyddas.

Europas finanspolitiska karta ritas om

Grekland lämnade den 3 juni EU:s övervakning av makroekonomiska obalanser med ett överskott på 1,7 % av BNP (European Commission, via Lifo). Frankrike och Tyskland omfattas båda av underskottsförfaranden, EU:s formella process för länder som bryter mot gränsen på 3 % av BNP i budgetunderskott. Tio medlemsländer ligger nu i förfarandet, den största gruppen sedan statsskuldskrisen. Italien räknar med att lämna det i höst, när underskottet väntas falla till 2,9 % (ADNKronos).

Tyskland undviker sanktioner genom en ny undantagsklausul som håller försvarsutgifter utanför underskottsberäkningen och därmed sänker det justerade underskottet till 2,9 % (n-tv). Frankrike kan inte använda samma klausul på samma sätt: underskottet är för stort för att förklaras av försvarsutgifter ensamma (European Parliament). Obligationsmarknaden har redan justerat bilden. I september 2025 steg franska tioårsräntor kort över italienska för första gången sedan euron infördes (Flossbach von Storch).

Mot 2027 utan tydlig väg ut

Presidentvalet i april 2027 gör en djup budgetsanering politiskt svår. Ingen av de ledande kandidaterna föreslår besparingar i den storleksordning som IMF bedömer krävs (Connexion France). Inget EU-land har någonsin fått böter inom underskottsförfarandet (Council of the EU). Det nederländska parlamentet röstade i maj med 122 röster mot 27 för att slå fast att Nederländerna "inte garanterar andra länders statsskulder" (Tweede Kamer), vilket minskar utrymmet för gemensam upplåning som europeisk nödutgång.

EU-kommissionens pessimistiska scenario pekar på ett franskt underskott på 5,7 % 2027 (Boursorama). Om spreadarna, alltså skillnaden mellan vad Frankrike och Tyskland betalar för att låna, vidgas snabbt kan ECB använda sitt Transmission Protection Instrument, ett skyddsnät för att hindra obligationsoro från att sprida sig i eurozonen. Men det kräver att landet följer EU:s finanspolitiska rekommendationer. Eurozonens regler skrevs med länder som Grekland i åtanke. Grekland följer dem nu. Ett av länderna som var med och skrev reglerna gör det inte.