Frankrikes utgiftsstopp 2027 saknar siffror

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu gav den 14 september sina ministrar i uppdrag att hålla statens utgifter 2027 oförändrade i nominella termer. Försvaret undantas. Därmed öppnas arbetet med lettres-plafonds på nytt, de preliminära utgiftstak som styr varje departements budgetäskande, samtidigt som åtstramningar får en central roll i regeringens planering (Le Monde). Den politiska signalen är tydlig, men underlaget saknas. Någon minskning av underskottet går ännu inte att räkna hem eftersom regeringen varken har angett vilka utgifter som omfattas, vilket jämförelseår frysningen utgår från eller vilka åtgärder parlamentet måste godkänna.

En anvisning för budgetarbetet, inte en budget

En lettre-plafond är ett verktyg för regeringen, inte en lag. Frankrikes budgetdirektorat beskriver det som ett led i arbetet med finanspropositionen, innan parlamentet fattar beslut om anslagen (Budget Directorate). Den faktiska budgeten måste fortfarande antas enligt landets organiska budgetlag, som reglerar hur finanslagar utarbetas och beslutas (LOLF). Ännu har ingen reviderad departementstabell, totalsumma eller undertecknad bilaga offentliggjorts. Instruktionen anger att utgifterna ska ligga still, men inte på vilken nivå eller jämfört med vad.

Avgränsningen är viktig eftersom begreppet statsutgifter i Frankrike omfattar mindre än många antar. Centralstatsbudgeten täcker bland annat departementens löner, upphandlingar, investeringar och bidrag. De flesta pensioner, sjukvårdsutgifter och familjeförmåner ligger däremot i en separat socialförsäkringsbudget, som styrs av en egen organisk lag (LOFSS). Kommuner och regioner beslutar dessutom om sina egna budgetar. En nominell frysning av departementens anslag styr därför inte dessa utgifter direkt. Trycket kan ändå föras vidare om statsbidragen till lokala myndigheter eller överföringarna till socialförsäkringssystemet inte följer prisutvecklingen.

Statsskuldsräntorna kan inte sänkas genom att fackdepartementen får mindre att röra sig med. Agence France Trésor beräknade statens räntekostnader till 59,3 miljarder euro 2026 (AFT). Kostnaden bestäms av finansmarknaden, inte av ministrarna.

Vem betalar när utgiftstaket får effekt

Om inflationen ligger kvar nära dagens nivåer innebär oförändrade nominella anslag att departementen kan köpa mindre. Ett gemensamt utgiftstak behöver dock inte drabba alla departement och program lika. Vissa kan få betydligt större nedskärningar, medan andra tillförs mer pengar. Innan regeringen redovisar fördelningen departement för departement går det inte att beräkna besparingarna i euro.

Den enda större offentligt beräknade besparingen hittills är ett föreslaget bidrag på 6 miljarder euro från pensionärerna, genom lägre pensionsuppräkningar eller ändrade inkomstskatteavdrag (LCP). Den åtgärden hör till socialförsäkringsbudgeten och ingår inte i frysningen av departementsanslagen. Skillnaden mellan 6 miljarder euro och de omkring 30 miljarder euro i samlade budgetåtgärder som regeringen förbereder består fortfarande av alternativ, inte beslut (To Brief).

När anslagen till upphandlingar och transfereringar inte följer priserna drabbas först leverantörer, bidragsberoende organisationer och lokal service. Frankrikes omkring 2,5 miljoner statsanställda kan möta färre nyanställningar, svagare löneutveckling eller sämre verksamhet, beroende på hur varje departement fördelar sina pengar (DGAFP). Försvaret undantas från frysningen, men undantaget skyddar bara dess budget och garanterar inga ytterligare anslag.

Kalkylen går ännu inte ihop

Finansmarknaden inväntar inte Lecornus detaljer. Skillnaden mellan Frankrikes och Tysklands upplåningskostnader steg till omkring 94 räntepunkter, motsvarande 0,94 procentenheter, den 10 september. Det var den största skillnaden sedan 2012 (Banque de France market data, Le Monde). Uppgången föregick regeringens instruktion och speglar den bredare osäkerheten om Frankrikes statsfinanser, inte marknadens bedömning av just detta besked.

EU-kommissionens senaste prognos, som utgår från att inga nya åtgärder vidtas, placerar Frankrikes budgetunderskott på 5,7 % av BNP 2027 och statsskulden på 120,2 % av BNP (European Commission). Inte ens en fullständig budgetförstärkning på 30 miljarder euro skulle föra underskottet ned till den nivå som EU:s finanspolitiska regler kräver. Cour des comptes, Frankrikes motsvarighet till Riksrevisionen, bedömer att skuldkvoten kan stabiliseras först när underskottet närmar sig 2,8 % av BNP (Cour des comptes). Avståndet från 5,7 till 2,8 % är stort, samtidigt som en alltför snabb åtstramning medför en annan risk. När INSEE räknar med en tillväxt på bara 0,4 % 2026 (INSEE) kan breda nedskärningar minska de beskattningsbara inkomsterna, vinsterna och konsumtionen och därmed urholka de intäkter som ska täppa till hålet.

Lecornus instruktion tar sikte på ett verkligt trovärdighetsproblem. För att återvinna förtroendet krävs dock en beslutad flerårsplan, med kostnadsberäkningar granskade av en oberoende finanspolitisk instans och stöd i parlamentet. I den splittrade Assemblée nationale kan varje enskild åtgärd stoppas eller försvagas. Innan regeringen redovisar jämförelseunderlaget och de konkreta besparingarna har Frankrike bara angett färdriktningen, inte vägen eller målet.