Frankrikes 5-procentsmål kräver nya åtgärder

Frankrikes regering vill minska underskottet – statens utgifter utöver inkomsterna – från 5,4 procent av BNP i år till 5 procent 2027 (regeringens budgetpresentation). Varje skatteåtgärd som ledamöterna stryker och varje besparing de river upp måste ersättas med en annan skatt eller nedskärning, annars missas målet. Sedan i tisdags har hela nationalförsamlingen behövt ta ställning till den avvägningen.

Socialisternas förslag att förkasta budgetförslaget föll den dagen med 149 röster mot 236 (nationalförsamlingens omröstningsprotokoll). Därmed lever förslaget vidare, men innehållet är fortfarande oklart. En vecka tidigare hade finansutskottet röstat ned budgetens inkomstsida med 31 röster mot tre (LCP:s utskottsrapport), vilket vi rapporterade i helgen (To Brief). Eftersom omröstningen bara var rådgivande ändrar ledamöterna nu regeringens ursprungliga förslag (nationalförsamlingens tidsplan).

Vem betalar enligt regeringens plan

Det höga rådet för offentliga finanser, det oberoende organ som granskar regeringens prognoser, räknar med nya åtgärder på 43 miljarder euro: omkring 18 miljarder i ökade inkomster och 25 miljarder i utgiftsbegränsningar (rådets yttrande). Offentliganställda får frysta löner, pensioner över de lägsta ökar långsammare och stora företag fortsätter att betala en extra skatt på vinster, men med lägre skattesats (regeringens budgetpresentation). Skiktgränserna för inkomstskatten räknas också upp med inflationen. Det minskar risken för att hushåll hamnar i ett högre skikt enbart för att lönerna följt prisutvecklingen.

Planen bygger på en prognos som rådet bedömer som optimistisk: en tillväxt på 1 procent nästa år (rådets yttrande). Om ekonomin växer långsammare blir skatteintäkterna lägre och underskottet större, även om parlamentet inte ändrar något.

Varje eftergift kräver en ersättning

Parlamentet har redan börjat ändra i förslaget. En preliminär kostnadsberäkning visar att finansutskottets ändringar försämrade budgetsaldot med omkring 10 miljarder euro, vilket skulle lämna underskottet nära 5,4 procent (LCP:s utskottsrapport). Roland Lescure, som förhandlar för regeringen, säger att han är beredd att förhandla med oppositionen så länge taket på 5 procent hålls (AFP via Boursorama).

Han behöver stöd från partier som vill täppa till hålet på motsatta sätt. Socialisterna vill höja skatten på stora förmögenheter och arv, skärpa arbetet mot skattefusk och skydda löner och pensioner (Socialistpartiets prioriteringar). Laurent Wauquiez parti Republikanerna vill spara ytterligare 20 miljarder euro men motsätter sig åtgärder som drabbar pensionärer (La Tribune). Båda vill värna pensionärerna, vilket tar bort en av regeringens planerade besparingar. Förslagen som nämns här pekar inte ut tillräckligt stora ersättningar.

Vad en lång försening skulle kosta

Frankrike lånar redan till högre ränta än flera jämförbara länder. Den 13 oktober låg räntan på franska tioåriga statsobligationer på 4,810 procent, mot 3,435 procent i Tyskland och 4,505 procent i Italien, enligt Greklands statsskuldskontor (bulletin från Greklands statsskuldskontor). En dags marknadspriser visar inte att budgetstriden har orsakat skillnaden. De visar däremot vad nya lån kostar. Kostnaden slår gradvis igenom i budgeten när gamla obligationer förfaller och ersätts med nya till dagens räntor (AFT:s uppgifter om låneförfall).

Lescure hävdar att statsskulden inte växer som en snöboll. Han anger att genomsnittsräntan på hela den utestående skulden blir 2,5 procent 2027, lägre än den nominella tillväxten – tillväxten inklusive inflation – på 2,7 procent (MoneyVox). Genomsnittet hålls nere av äldre lån med lägre ränta. Rådet varnar för att räntan på nya lån redan överstiger tillväxten och räknar med att statsskulden når 121,7 procent av BNP (rådets yttrande).

Om ingen budget har trätt i kraft i januari får Frankrike falla tillbaka på en särskild lag. Den låter staten ta in befintliga skatter och fortsätta låna, men begränsar utgifterna till nödvändiga samhällstjänster på fjolårets nivå (IGF:s rapport). Jérôme Fournel, som ledde finansinspektionens studie, sade att lösningen fungerar i ungefär två månader (Le Figaro). Om lagen används i nio till tolv månader kring ett presidentval skulle underskottet bli minst 0,5 procentenheter av BNP större än 2026, enligt inspektionens beräkning (IGF:s rapport).

Utskottets ändringar skulle, om de antas utan ersättningar, utradera den planerade minskningen av underskottet. Hela nationalförsamlingen har ännu inte antagit dem, och tillväxtprognosen kan fortfarande ändra beräkningarna åt båda hållen. Men grundproblemet kvarstår för Lescure, socialisterna och Republikanerna: varje gång de tar bort en åtgärd måste de ange vilken skatt eller nedskärning som ska ersätta den.