Frankrikes 54 miljarder euro sänker knappt underskottet

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu har lovat en budgetinsats på omkring 54 miljarder euro för 2027. Ändå väntas underskottet bara minska från prognosens 5,4 procent av BNP i år till 5 procent nästa år. BNP är värdet av landets samlade produktion under ett år (France 24, Le Monde). Merparten av summan täcker kostnadsökningar som annars hade kommit ändå. Resten slår ojämnt mot pensionärer, offentliganställda och kommuner, medan storföretagen i slutänden får betala mindre.

Därför räcker 54 miljarder euro så kort

Regeringen jämför sin insats med ett tänkt 2027 där den inte gör någonting. I den kalkylen fortsätter ränte-, pensions- och sjukvårdskostnaderna att stiga. Lecornu har sagt att underskottet då kan överstiga 6,5 procent av BNP (Deutschlandfunk). Mot den utgångspunkten räknas redan en oförändrad utgiftsnivå som en besparing.

Le Monde delar upp summan i två delar. Omkring 40 miljarder euro täcker utgiftsökningar som ändå väntade, medan bara cirka 14 miljarder går längre och bidrar till att minska underskottet (Le Monde).

Det är tidningens tolkning; den officiella redovisningen väntas i dag. De två budgetförslagen, ett för staten och ett för socialförsäkringarna, ska läggas fram klockan 08.30 i morse (Finance ministry).

Vem får betala

Pensionärerna får bära den tydligaste bördan. Arbetsmarknadsminister Jean-Pierre Farandou vill spara omkring 5,5 miljarder euro på pensionerna. Av det ska 4,1 miljarder komma från att pensioner över cirka 1 260 euro höjs mindre än inflationen (TF1). Finansdepartementet räknar med att priserna stiger 1,8 procent 2027 (Finance ministry forecasts). Pensionärer över den gränsen får alltså fler euro, men pengarna räcker till mindre.

Ytterligare 1,4 miljarder euro ska tas in via inkomstskatten. Taket för ett avdrag på 10 procent, som låter pensionärer dra av en del av pensionen från den beskattningsbara inkomsten, sänks från 4 439 till 3 000 euro (TF1). Det berör en annan grupp: pensionärer med så höga inkomster att avdraget når taket, som därmed får betala mer skatt.

Offentliganställda berörs av en frysning av löneindexets basvärde, som ligger till grund för stora delar av löneskalan. Den väntas spara omkring 2 miljarder euro (La Dépêche). Den del av lönen som följer indexpunkten står stilla när priserna stiger, även om andra delar av den enskildes lön fortfarande kan förändras.

Kommunerna och andra lokala myndigheter förväntas bidra med omkring 5,4 miljarder euro. Kravet riktas mot ekonomiskt starkare kommuner, däribland omkring 40 procent av landets kommuner (BFMTV). Jean-François Debat, ordförande för kommittén för lokal ekonomi, har kallat kravet oproportionerligt och varnat för att det kan hämma lokala investeringar.

Storföretagen kommer lindrigare undan än talet om en ”insats” antyder. En tillfällig tilläggsskatt på stora företag, som gav omkring 8 miljarder euro, ska fortsätta på en nivå som väntas ge cirka 5 miljarder. De berörda företagen betalar därmed ungefär 3 miljarder euro mindre än i dag (Budget ministry).

Vad parlamentet kan ändra

Lecornu saknar en säker majoritet. Socialisterna avvisade stöd i september (Deutschlandfunk). Marine Le Pen har varnat för att hennes parti Nationell samling kan rösta mot en budget som inte höjer pensionerna i takt med inflationen (Die Zeit).

Lecornu hade lovat att inte använda artikel 49.3, som gör att ett lagförslag går igenom utan omröstning om inte en majoritet fäller regeringen. Den 30 september diskuterades den åter som en reservlösning (Le Figaro).

Kommunerna har skäl att hoppas på lättnader. I fjol minskades ett föreslaget sparkrav på över 4,7 miljarder euro till omkring 2 miljarder (BFMTV). Om regeringen ger efter i år måste den antingen hitta besparingar någon annanstans, acceptera ett mindre ambitiöst underskottsmål eller räkna med en tillväxt som överstiger finansdepartementets prognos på 1 procent för 2027 (Finance ministry forecasts).

Enligt regeringens egna siffror bromsar budgeten försämringen av Frankrikes offentliga finanser, men vänder den inte. Merparten av insatsen skjuter bara upp kostnader som annars skulle ha ökat. De besparingar som märks för människor drabbar pensionärer över pensionsgränsen, pensionärer med så höga inkomster att de betalar inkomstskatt, offentliganställda och ekonomiskt starkare kommuner. Storföretagen är den enda grupp som ombeds betala mindre än i dag.