Frankrikes €54bn-budget saknar underlag

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu presenterade en ”budgetinsats” på 54 miljarder euro för 2027, nästan dubbelt så mycket som de 30 miljarder euro hans regering diskuterade bara några dagar tidigare (La Dépêche, To Brief). Beloppet ger intryck av en kraftig politisk omsvängning. I praktiken speglar merparten av ökningen en ny bedömning av hur stort underskottet skulle bli utan nya åtgärder.

En reviderad prognos, inte en dubbelt så hård åtstramning

Det tidigare paketet på 30 miljarder euro byggde på att underskottet 2027, utan nya åtgärder, skulle uppgå till omkring 5,7 procent av BNP. Det var också intervallet i EU-kommissionens prognos (European Commission). Nu uppger regeringen att underskottet skulle överstiga 6,5 procent (L'Union, La Dépêche). På Frankrikes BNP på omkring 3 000 miljarder euro motsvarar upprevideringen med 0,8 procentenheter ungefär hela ökningen i rubriksiffran (Eurostat). Regeringen har inte publicerat någon formell redovisning av hur beloppen hänger ihop, men matematiken går ihop: samma mål, ett sämre utgångsläge.

Målet är i sig 5 procent av BNP. Regeringen uppger att åtgärderna skulle få ned underskottet till 4,8 procent, men 6,4 miljarder euro i ökade försvarsutgifter för underskottet tillbaka till 5 procent (Le Monde). Nettoåtstramningen ser därmed ut att ligga närmare 48 miljarder euro, även om uppskattningen beror på om försvarsutgifterna och besparingarna mäts enligt samma redovisningsprincip.

Regeringens prognoser bygger på 1 procents real tillväxt och 1,8 procents inflation 2027 (French Economy Ministry). De antagandena påverkar kalkylen direkt. Om tillväxten blir svagare minskar skatteintäkterna samtidigt som utgifterna för bidrag ökar. Då växer det gap som paketet ska täppa till.

Pensionerna bromsas, bolagsskatten sänks

Av de åtgärder som hittills har offentliggjorts är det pensionärer och statsanställda som får bära den mest synliga kostnaden. Pensionerna skulle öka långsammare än priserna, vilket skulle spara staten mindre än 6 miljarder euro. Lönerna i offentlig sektor skulle frysas på nuvarande indexnivå, med besparingar på omkring 2 miljarder euro (La Dépêche). Om inflationen når prognosens 1,8 procent minskar en fryst löneindexering köpkraften för de löner som följer index.

Stora företag får däremot en skattesänkning. Den tillfälliga extra bolagsskatten ger i dag staten omkring 8 miljarder euro. Regeringen skulle behålla den på en lägre nivå, vilket skulle ge cirka 5 miljarder euro (Le Monde). I regeringens redovisning räknas de 5 miljarderna som en besparing jämfört med att låta skatten löpa ut. I faktiska betalningar blir företagens skatteutgift lägre.

Detta är de delar som hittills har specificerats. Merparten av de 54 miljarderna har ännu inte redovisats, och de offentliggjorda åtgärderna överlappar med bredare utgiftstak. HCFP (Frankrikes oberoende finanspolitiska råd, som granskar om regeringens prognoser är inbördes förenliga) väntades få regeringens budgetantaganden denna vecka. Myndighetens bedömning är ännu inte offentlig (HCFP, La Tribune).

Ingen majoritet, inget alternativ

Lecornu har lovat att inte använda artikel 49.3 i den franska konstitutionen. Bestämmelsen låter regeringen få igenom en budget utan omröstning, om inte en majoritet röstar för att fälla regeringen. Löftet är politiskt, inte juridiskt bindande. I nationalförsamlingen, där inget parti har egen majoritet, är budgeten därför sårbar. Vänstern motsätter sig frysta pensioner och löner. Nationell samling kan när som helst dra tillbaka sitt stöd för regeringen. De här blocken behöver inte enas om ett alternativ; det räcker att de röstar nej till samma text.

Frankrikes ränteskillnad mot Tyskland nådde omkring 96 räntepunkter (0,96 procentenheter) i mitten av september, nära den högsta nivån sedan 2012 (Banque de France). Italiens ränteskillnad låg samtidigt på cirka 88–89 räntepunkter (QuiFinanza). Under en kort period fick Frankrike betala mer för sin upplåning än ett land vars skuld i förhållande till BNP är högre (Eurostat). Frankrike kan fortfarande låna regelbundet på marknaden, och den genomsnittliga löptiden på statsskulden överstiger åtta år. Därför slår högre räntor igenom först med viss fördröjning (Agence France Trésor). Den stigande ränteskillnaden ligger ändå i linje med investerarnas oro över Frankrikes offentliga finanser och den parlamentariska risken kring budgeten.

Frankrike har satt upp ett mål på 54 miljarder euro. Något verifierat paket på 54 miljarder har ännu inte lagts fram. Det är de konkreta lagförslagen och HCFP:s bedömning som avgör om rubriksiffran håller.