Frankrikes €54bn-plan ökar ändå skulden

Frankrikes budgetutkast för 2027 räknar med att underskottet minskar från 5,4 procent till 5,0 procent av BNP. Den offentliga skulden väntas däremot öka från 119,3 procent till rekordnivån 121,7 procent (Les Echos Investir, Le Monde). Ett mindre underskott är fortfarande ett underskott. Frankrike fortsätter att låna, om än i långsammare takt. Samtidigt växer ekonomin inte tillräckligt snabbt för att bära skulden.

Varför mindre upplåning ändå ger större skuld

Ett lands skuldkvot, alltså skulden i förhållande till BNP, kan minska även när staten lånar, om ekonomin växer snabbare än skulden. Spanien visade det i juli: statsskulden ökade, men den nominella tillväxten, där även prisökningar ingår, var tillräckligt stark för att pressa ned skuldkvoten under 100 procent av BNP (Banco de España, El País).

Frankrikes problem ser motsatt ut. Den franska revisionsmyndigheten Cour des comptes, som granskar statens räkenskaper, har beräknat att landet med en skuld nära 119 procent av BNP behöver få ned underskottet till omkring 2,8 procent för att skuldkvoten ska sluta stiga (Cour des comptes). Regeringens eget mål på 5,0 procent för 2027 ligger nästan dubbelt så högt.

Räntekostnaderna gör skillnaden svårare att överbrygga. När gamla obligationer med låg ränta förfaller måste Frankrike ersätta dem med nya lån till högre ränta. Enligt Tagesschau uppgick ränteutgifterna till 34,5 miljarder euro under första halvåret 2026, nästan 20 procent mer än ett år tidigare. Enligt Public Sénat kommer omkring 10 miljarder euro av den förbättring regeringen räknar med för 2027 att ätas upp av högre skuldtjänstkostnader, alltså statens betalningar till långivarna.

Varför 54 miljarder euro inte betyder 54 miljarder i nedskärningar

Regeringen säger att den ska spara 54 miljarder euro. Beloppet mäter förbättringen jämfört med ett scenario där regeringen inte gör någonting och underskottet stiger mot 6,5 procent (European Commission). Det handlar om en verklig finanspolitisk åtstramning, men inte om en lista med konkreta nedskärningar på 54 miljarder euro. I en tidigare version av planen angavs omkring 30 miljarder euro. Rubrikbeloppet växte till stor del därför att utgångsläget utan åtgärder hade försämrats.

Regeringen har inte redovisat någon fullständig sammanställning som visar hur de identifierade åtgärderna leder fram till 54 miljarder euro. Det som hittills är känt tyder på att bördan fördelas ojämnt.

Pensionärer kan få se pensionerna frysas eller skatteavdragen minskas, vilket beräknas ge omkring 6 miljarder euro (LCP). Statligt anställda skulle få frysta löner, med en besparing på omkring 2 miljarder euro. Finansdepartementet, Bercy, räknar med en inflation på 1,8 procent 2027 (French Economy Ministry). Därmed innebär lönestoppet en reallönesänkning.

Stora företag skulle däremot betala mindre än i dag. En tillfällig extra bolagsskatt ger för närvarande 8 miljarder euro om året. Budgeten behåller skatten men sänker intäkten till omkring 5 miljarder euro (French Budget Ministry). Officiellt räknas det som en besparing jämfört med att skatten helt skulle löpa ut. I praktiken får företagen en lättnad på 3 miljarder euro jämfört med dagens nivå. Ytterligare 6,4 miljarder euro i försvarsutgifter motverkar delvis åtstramningen på andra områden.

De åtgärder som har namngivits summerar inte till 54 miljarder euro. Skillnaden mellan de specificerade åtgärderna och den redovisade budgetförbättringen har ännu inte förklarats offentligt.

Vad finanspolitiska rådet kan och inte kan avgöra

Regeringen har skickat budgetförslaget till Haut Conseil des finances publiques (HCFP), Frankrikes oberoende finanspolitiska råd. Rådet bedömer om de tillväxt- och inkomstantaganden som budgeten bygger på är realistiska (HCFP). Den 19 september hade inget yttrande publicerats.

Även ett positivt yttrande från HCFP skulle inte visa att budgeten fungerar. Rådet granskar prognoserna, inte lagstiftningen. Budgeten ska antas av ett parlament där inget parti har egen majoritet. Regeringen kan använda grundlagens artikel 49.3 för att driva igenom budgeten utan omröstning, men då riskerar den en misstroendeomröstning.

Frankrike har omfattats av EU:s underskottsförfarande, den formella process som kräver att länder minskar för stora budgetunderskott, sedan juli 2024. Underskottet ska ned under 3 procent senast 2029 (Council of the EU). I den tidigare planen väntades skulden nå en topp på 118,7 procent 2027. Den nya prognosen på 121,7 procent visar att den utvecklingen redan har övergetts (European Commission).

Även om alla budgetåtgärder genomförs kommer skulden att fortsätta öka. Parlamentet avgör vem som ska betala för en långsammare försämring, medan regeringen fortfarande måste redovisa hur budgetförbättringen på 54 miljarder euro faktiskt ska uppnås.