Frankrikes budget saknar 0.5 procentenheter

De franska hushållens ekonomi försvagades under andra kvartalet. Köpkraften per konsumtionsenhet, ett mått som tar hänsyn till hushållets storlek och visar hur mycket det kan köpa efter skatt och inflation, minskade med 0,6 %, enligt reviderade nationalräkenskaper från Frankrikes statistikmyndighet INSEE (INSEE Q2 accounts). Samtidigt sänkte INSEE nästan sin tillväxtprognos för 2026 till hälften, från 0,7 % till 0,4 % (INSEE September overview, INSEE June outlook). Regeringens budget bygger däremot på en tillväxt på 0,9 % (French Treasury). Skillnaden på 0,5 procentenheter innebär lägre skatteintäkter och ett större hål i de offentliga finanserna än vad Paris har räknat med.

Färre jobb, lägre konsumtion och mindre skatteintäkter

Prognossänkningen beror på att utgångsläget har försämrats, inte på en ändrad bedömning av framtidsutsikterna. Reviderad kvartalsstatistik från slutet av augusti visade att ekonomin krympte med 0,2 % under första kvartalet och stod stilla under det andra. Båda utfallen var svagare än vad INSEE räknade med i juni (INSEE Q2 accounts). Frankrike gick därmed in i hösten med knappt någon tillväxtkraft.

Effekten märks tydligast på arbetsmarknaden. INSEE räknar med att 52 000 löneanställningar försvinner under 2026, efter en minskning med 48 000 under 2025. Arbetslösheten låg på 8,1 % under första kvartalet och väntas stiga till 8,6 % vid årets slut (INSEE September PDF). Den som förlorar jobbet, eller oroar sig för att göra det, minskar ofta sin konsumtion. De franska hushållens sparkvot ligger redan omkring 17,6 % (European Commission forecast: France), vilket tyder på att familjer behåller en stor del av inkomsterna som sparande i stället för att använda dem till konsumtion.

När konsumtionen sjunker får staten in mindre inkomstskatt, moms och bolagsskatt. Samtidigt ökar utgifterna för arbetslöshetsersättning. Båda mekanismerna driver upp budgetunderskottet när utrymmet redan är begränsat. Frankrike omfattas av EU:s underskottsförfarande, den formella process som ska få landet att minska underskottet till under 3 % av BNP senast 2029. I dag ligger det omkring 5 % (Council fiscal-path decision, European Commission forecast: France).

Lånekostnaderna minskar handlingsutrymmet ytterligare

ECB, Europeiska centralbanken som fastställer räntorna för de 20 euroländerna, höjde styrräntorna med 0,25 procentenheter den 10 september (ECB decision). Höjningen slår inte omedelbart igenom på Frankrikes befintliga statsskuld. Statsobligationerna har en genomsnittlig löptid på omkring åtta år (Agence France Trésor), vilket gör att ränteökningen belastar budgeten stegvis när gamla lån förfaller och ersätts med nya, dyrare lån. Utvecklingen är ändå tydlig: Frankrikes tioåriga upplåningsränta har stigit över de nivåer som Spanien och Italien för närvarande betalar vid refinansiering (ECB government bond statistics, To Brief).

De flesta franska bolånetagare har långa lån med bunden ränta och påverkas därför inte direkt, enligt Banque de Frances statistik över nyutlåning (Banque de France lending survey). Kostnaden faller först på nya bostadsköpare, småföretag som behöver refinansiera lån med rörlig ränta och staten själv.

Tyskland visar vad ett större statsfinansiellt utrymme betyder. Tillväxten är ungefär lika svag, omkring 0,5 %, men Berlin kan genomföra omfattande investeringar i infrastruktur och försvar. Bundesbank bedömer att satsningarna kan höja tillväxten med 1,3 procentenheter fram till 2028 (Bundesbank projection). Frankrike saknar motsvarande möjlighet. Underskottet är redan för stort för ett stimulansprogram, samtidigt som EU-reglerna kräver budgetåtstramningar.

Paris måste därför avgöra både när budgeten ska stramas åt och vilka som ska bära kostnaden. Kraftiga utgiftsminskningar eller skattehöjningar i en ekonomi som knappt växer kan försvaga den skattebas som staten är beroende av. En fördröjning utan en budget som anger konkreta besparingar eller intäktsökningar och bygger på en realistisk tillväxtprognos kan i stället höja lånekostnaderna om investerarna tappar förtroendet för planen. Vid 0,4 % tillväxt kan Frankrike inte följa EU:s underskottsplan utan kännbara följder. Hur stor del av anpassningen som drabbar hushåll och sysselsättning avgörs av beslut som Paris ännu inte har presenterat. Lägre upplåningsräntor skulle minska trycket, men den utvecklingen styr Frankrike inte över.