Frankrike godkänner försvarslyft trots underskott

Frankrikes nationalförsamling godkände den 19 maj 36 miljarder euro i extra militärutgifter. Därmed höjs den planerade försvarssatsningen fram till 2030 till 436 miljarder euro (Le Monde, Al-Monitor). Beslutet gick igenom med 440 röster mot 122. Bara vänsterpartiet La France insoumise och De gröna röstade nej. Det är den största uppjusteringen av Frankrikes militärbudget på flera decennier. Samtidigt kan EU:s enda kärnvapenmakt inte använda det finanspolitiska verktyg som 17 andra medlemsländer använder för att finansiera sin upprustning.

Granater, inte plattformar

De 36 miljarderna går främst till sådant som förbrukas, inte till en större försvarsmakt. De största posterna är 8,5 miljarder euro extra till ammunition och sammanlagt 8,4 miljarder euro till drönare och fjärrstyrda system. Därutöver går pengar till förvarningssatelliter (3,9 miljarder euro) och luftvärnsrobotar som produceras tillsammans med Italien (1,6 miljarder euro) (Al-Monitor).

Det är Ukrainakrigets lärdomar omsatta i budgetrader. Efter tre år där europeiska lager tömts prioriterar Paris det som tar slut snabbast. De stora materielprogrammen flyttas inte fram: inga nya beställningar av Rafaleplan, inga extra fregatter och ingen ökning av det fransk-tyska projektet för ett sjätte generationens stridsflyg. Företrädare för försvarsindustrin beskriver revideringen som finansiering av "det format som röstades igenom 2023 men var underfinansierat", inte som en expansion (Forces Opérations). Omkring 90 procent av utgifterna stannar hos franska företag, den högsta andelen inhemsk upphandling i Europa (Defense News).

Undantagsklausulen som Frankrike inte når

EU:s finanspolitiska reform 2024 skapade en försvarsrelaterad undantagsklausul. Den gör det möjligt för länder att undanta upp till 1,5 procent av BNP i extra militärutgifter från underskottsberäkningen. Sjutton medlemsländer har aktiverat den (Epicenter Network, Brussels Signal). Frankrike har inte gjort det, eftersom landet i praktiken inte kan.

Sedan juli 2024 omfattas Frankrike av EU:s underskottsförfarande, den formella process som inleds när ett lands budgetunderskott överstiger 3 procent av BNP. Frankrikes underskott ligger på 5,1 procent. Undantagsklausulen hindrar nya förfaranden från att öppnas på grund av försvarsutgifter, men den häver inte redan pågående processer. Artikel 8 i förordning (EU) 2024/1264 kräver att Frankrike kommer ned under 3 procent senast 2029, oavsett hur mycket landet lägger på robotar och satelliter.

Skillnaden mellan medlemsländerna är tydlig. Tyskland reformerade sin konstitutionella skuldbroms och aktiverade klausulen. Landet lade 108 miljarder euro på försvar 2026, nästan dubbelt så mycket som Frankrikes 57 miljarder euro. Polen blev först med att underteckna EU:s SAFE-lån, en ny gemensam upplåningsfacilitet för militärutgifter, värda 43,7 miljarder euro, och lägger 4,5 procent av BNP på försvaret. De länder som har störst finanspolitiskt utrymme att rusta upp är inte de som bär Europas kärnvapenavskräckning.

Frankrikes lånekostnader skärper trycket. Räntan på tioåriga statsobligationer nådde i maj den högsta nivån sedan 2009. Den beräknade räntekostnaden för 2026, 74 miljarder euro, överstiger redan försvarsbudgeten. Frankrike lånar för att betala räntor på skulden samtidigt som landet lånar för att rusta upp.

Regler under tryck

Omröstningen fick ovanligt brett stöd. Både Rassemblement National och socialisterna ställde sig bakom regeringssidan, en av de bredaste partipolitiska försvarslinjerna på flera år. Men beslutet innehåller inga nya intäkter, utan bygger på miljardnedskärningar i andra departement. Vänsterns invändningar handlade inte bara om pengar. Ledamöter varnade för att lagen innehåller otydligt definierade befogenheter för regeringen att runda miljö- och planeringsregler vid säkerhetskriser.

Macron har argumenterat för att försvar ska behandlas separat i underskottsreglerna. Italiens premiärminister Giorgia Meloni har hotat att lämna SAFE-programmet om undantagsklausulen inte också omfattar energikostnader. Ungefär hälften av de länder som använder försvarsklausulen använder det frigjorda utrymmet till annat än försvar, vilket försvagar mekanismens trovärdighet samtidigt som trycket ökar för att utvidga den.

Förslaget går vidare till den franska senaten den 2 juni. Den parlamentariska matematiken är löst. Den finanspolitiska är det inte.