Frankrike stoppar sociala medier för barn

När franska skolor öppnar igen i september kan elever under 15 år hamna utanför sina konton. Den 20 juli enades ett gemensamt utskott med ledamöter från nationalförsamlingen och senaten om ett förbud mot att barn under 15 år har konton i sociala medier (Le Progrès, Midi Libre). Om båda kamrarna antar texten blir Frankrike ett av Europas tydligaste försök att besvara en fråga som många föräldrar redan ställt sig: går det i praktiken att hålla tonåringar borta från Instagram?

Parlamentet valde den breda linjen. I stället för att bara peka ut de mest skadliga plattformarna och låta föräldrar godkänna andra, vilket senaten föredrog, drog lagstiftarna en enkel åldersgräns: inga sociala medier före 15 års ålder. Undantag görs för utbildningsnära tjänster som Wikipedia (Le Parisien, LCP). Frankrike satsar därmed på en enda gräns som ska kunna kontrolleras, snarare än på löpande prövningar av enskilda plattformar.

Hur kontrolleras ålder utan att kontrollera identitet?

Att anta ett förbud är den enkla delen. Att få det att fungera utan att varje inloggning förvandlas till en id-kontroll är svårare. Frankrike föreslår inte att TikTok ska kräva pass av tonåringar. Den modell som förespråkarna beskriver bygger på en fristående verifierare: en oberoende tjänst som kontrollerar om användaren är över eller under 15 år och bara skickar ett ja eller nej till plattformen (RTL).

Principen liknar dörrvakten vid en nattklubb. Dörrvakten ser legitimationen, konstaterar att du är tillräckligt gammal och släpper in dig. Baren där inne får aldrig se ditt namn eller födelsedatum. Inom kryptografi kallas detta för nollkunskapsbevis: ett sätt att bevisa ett enskilt faktum, till exempel att någon är gammal nog, utan att lämna ut underlaget bakom. EU:s expertpanel om barns säkerhet på nätet rekommenderar detta som den mest integritetsvänliga vägen framåt (Commission panel). EU bygger också en digital identitetsplånbok som ska göra det möjligt för medborgare att bevisa sådant som ålder utan att visa hela sin id-handling (EU Digital Identity Wallet).

Tekniken finns redan i bruk. Den brittiska medieregulatorn Ofcoms första granskning av ålderskontroller visade 69 miljoner genomförda ålderskontroller hos 32 tjänster, med metoder som ansiktsbaserad åldersuppskattning och matchning mot foto-id (Ofcom). Men systemen har ännu inte prövats i den skala som sociala medier kräver.

Skillnaden mellan en grind och en mur

En åldersgrind på en pornografisk sajt har en tydlig ingång. Sociala medier fungerar annorlunda. Där finns redan befintliga konton, familjesurfplattor som delas, äldre syskons telefoner, VPN-tjänster och 14-åringar med starka skäl att ta sig runt hindret.

EU-kommissionens expertpanel varnar för att tidiga erfarenheter av generella förbud tyder på att många minderåriga ändå hittar vägar in (Commission panel). Den enklaste kontrollen, den välbekanta rullmenyn där användaren själv anger födelsedatum, bedöms inte som effektiv av Ofcom (Ofcom). Ansiktsbaserad åldersuppskattning ligger någonstans däremellan, men blir som minst träffsäker just kring 14–15 år, där den juridiska gränsen ska dras.

Frankrike skriver regeln. Vem ser till att den följs?

Frankrike kan anta en lag, men Meta, TikTok och Google driver sina EU-verksamheter från Irland. Tillsynen går därför genom EU:s rättsakt om digitala tjänster, DSA, som ger EU-kommissionen och Irlands nationella tillsynsmyndighet ett delat ansvar för de mycket stora plattformarna (DSA). Kommissionen granskar redan Meta och TikTok för designfunktioner som kan binda yngre användare till tjänsterna. Böter kan enligt regelverket uppgå till 6 procent av den globala omsättningen (Slaughter and May, DSA). Spanien bygger samtidigt ett eget ramverk som kombinerar åldersgränser med krav på plattformarnas utformning (20minutos). Irlands Michael McGrath har argumenterat för att frågan är så tekniskt och juridiskt komplicerad att den kräver EU-regler, inte ett lapptäcke av nationella lösningar (Irish Examiner).

Frankrike försöker nu tvinga plattformar, verifieringstjänster och EU-tillsynen att lösa den praktiska infrastrukturen efter att lagen har skrivits. Förespråkarna vill se den i bruk till skolstarten i september (RTL), men lagstiftning och fungerande ålderskontroller på alla stora plattformar rör sig i olika takt. Nästa prövning blir om plattformarna bygger kontroller som skyddar integriteten, om tonåringar rundar dem och om EU:s tillsynsmyndigheter behandlar efterlevnaden som brådskande eller låter frågan glida.