Fransk Rafale sköt ned drönare över Lettland

Två nedskjutningar på tre veckor. Den 19 maj sköt en rumänsk F-16 ned en drönare över Estland. Den 8 juni gjorde ett franskt Rafale-plan samma sak över Lettland. Båda gångerna berömde Nato insatsen. Ingen av gångerna förklarade alliansen vilka regler som gav piloterna rätt att öppna eld.

Den luckan följer med till Natotoppmötet i Ankara den 7-8 juli.

En patrullering som nu skjuter

Baltic Air Policing har sedan 2004 roterat allierade stridsflygplan genom flygbasen Šiauliai i Litauen, kort efter att Estland, Lettland och Litauen gick med i Nato. Uppdraget finns eftersom de tre baltiska länderna saknar egna stridsflygplan. I två decennier har allierade plan identifierat och eskorterat okända flygplan nära baltiskt luftrum. Det var en fredstida patrullering, inte en stridsoperation. Skarp eldgivning var undantaget och godkändes normalt från fall till fall via nationella huvudstäder.

Den 8 juni korsade en drönare lettiskt luftrum från Ryssland omkring 9.18 lokal tid. Två franska Rafale-plan lyfte från Šiauliai och sköt ned den över Berzgale, cirka 30 kilometer från den ryska gränsen, enligt Numerama och Le Figaro. Lettlands försvarsminister Raivis Melnis sade att Natoledningen beordrade insatsen. Tre veckor tidigare hade Estlands försvarsminister personligen godkänt den rumänske pilotens nedskjutning över estniskt territorium.

Två insatser, två beslutskedjor. Ännu finns ingen offentlig förklaring till varför de skilde sig åt.

Vem får säga "eld"

Den 21 maj bad presidenterna i alla tre baltiska länder Nato att lämna patrulleringsmodellen och ersätta den med en permanent luftförsvarsinsats. Kärnkravet är förhandsdelegerad rätt att ingripa. Det skulle ge en Natobefälhavare möjlighet att beordra nedskjutning utan att varje beslut först skickas tillbaka till en nationell huvudstad (Nato). Nio länder på östra flanken stödde liknande skrivningar vid B9-toppmötet i Bukarest. Ungern avstod, vilket kan bli avgörande eftersom varje Natobeslut kräver konsensus mellan alla 32 medlemmar.

Generalsekreteraren Mark Rutte beskrev båda nedskjutningarna som "exakt det vi planerade", men undvek de baltiska presidenternas krav på en uppgradering (Nato). Tyskland, Frankrike och USA har inte offentligt ställt sig bakom förändringen. Om den antas blir förhandsdelegerad beslutanderätt den största förändringen av Natos hållning på östra flanken sedan alliansen inrättade sina förstärkta framskjutna stridsgrupper vid Warszawatoppmötet 2016.

De östra allierade väntar inte

När Nato saknar gemensamma regler för vem som får beordra nedskjutning bygger medlemsländerna i öst egna lösningar. Polen har tecknat ett kontrakt på 4,2 miljarder euro för antidrönarbatterier under full nationell kontroll och går därmed helt vid sidan av European Sky Shield Initiative (Defence24). Om Nato inte kan enas om vem som ger ordern behåller Warszawa beslutet själv.

En rumänsk pilot sköt ned en drönare över Estland under Natobefäl. Rumänien har däremot aldrig skjutit ned någon över eget territorium, trots upprepade intrång under 2026. Ett av dem gällde en drönare som den 29 maj träffade ett flerfamiljshus i Galați, skadade två personer och tvingade 70 människor att evakueras (Digi24). Det amerikanska antidrönarsystemet Merops hade förklarats operativt men sattes inte in i den mest utsatta gränsstaden. Under Natobefäl utomlands fanns mandatet. Under nationella regler hemma låste sig systemet.

Frankrike leder just nu den baltiska rotationen och registrerade 11 starter på en enda vecka före insatsen den 8 juni (Euronews). Rotationen slutar i juli. Den allierade som tar över efter Frankrike ärver samma operativa tryck, men inte nödvändigtvis samma förmåga eller politiska marginal.

Varje nedskjutning gör nästa lättare att beordra men svårare att förklara inom nuvarande regler. Som en analys uttryckte det: "ihållande närvaro är den enkla halvan; förhandsdelegerad insatsrätt mellan trettiotvå medlemmar är den halva som Europa ännu inte har löst" (Grosswald). I Ankara måste Nato avgöra om alliansen ska formalisera det som piloter redan gör eller behålla den avsiktliga oklarheten. Formalisering förändrar östra flanken. Oklarhet gör baltiskt luftförsvar beroende av vilken allierad som för tillfället roterar genom Šiauliai, och av om den pilotens order hinner komma innan en drönare når en stad.