Galați driver €1.5B i drönarförsvar

En rysk Geran-2-drönare träffade ett flerfamiljshus i Galați i Rumänien den 29 maj. En mamma och hennes tonårsson skadades. Det var första gången sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som ett bostadshus på NATO-territorium träffades. NATO:s generalsekreterare Mark Rutte fördömde "Rysslands vårdslösa agerande" (Kyiv Independent). I de kollektiva kanalerna hände därefter mycket lite. Rumänien valde att inte aktivera NATO:s artikel 4, som ger ett medlemsland rätt att begära formella samråd när det anser sig hotat, utan gick vidare bilateralt.

Längs östflanken byggs nu en parallell försvarsstruktur genom vapenaffärer, snabbare utplaceringar och industrisamarbeten. Den går runt alliansens krav på enighet mellan samtliga 32 medlemmar.

Kontrakt är skrivna, vapnen dröjer

Rumänien skrev under kontrakt för nästan 1,5 miljarder euro i drönarförsvar före SAFE-deadlinen den 31 maj. SAFE är EU:s nya program för gemensamma försvarsutgifter. Paketen omfattar bland annat sju Rheinmetall Skynex-system för luftförsvar och över 400 000 skott specialammunition (Capital.ro). Leverans väntas ta ett till två år. Fram till dess kan Rumänien skicka upp stridsflyg mot drönare, men saknar ett markbaserat system som kan stoppa dem över städer.

Italien skickade fyra Eurofighter Typhoon och omkring 180 personer till flygbasen Mihail Kogălniceanu den 3 juni. Den 15 juni följer en bilateral utbildningsinsats mot drönare (NewsUkraine). Båda utplaceringarna var planerade före attacken i Galați. Attacken gav dem politisk tyngd.

Rumäniens president talade den 4 juni med Estlands Alar Karis om att "arbeta nära kring drönarförsvarsprojekt" (ERR). Kommunikén innehöll inga system, tidsplaner eller tekniköverföringar. Estland har sensorer längs gränsen, men ingen aktiv förmåga att skjuta ned drönare. Landet kan se dem komma. Det kan inte slå ut dem.

Här finns rörelsen

Polens statliga försvarskoncern PGZ har tecknat ett produktionsavtal med estniska Frankenburg Technologies om drönarvärnsrobotar, med kapacitet för 10 000 enheter per år (Army Recognition). Avtalet gör Polen till en möjlig knutpunkt för massproduktion av motdrönarammunition längs östflanken.

Ukraina skickar specialiserade motdrönarteam direkt till Rumänien, Lettland, Litauen och Estland. Därmed förs frontnära erfarenhet över till länder som själva aldrig har mött hotet i samma form (Romania Insider). Finland, som stängde Helsingfors-Vanda flygplats i tre timmar den 15 maj efter ett eget drönarlarm, har beslutat om 50,2 miljoner euro i akut finansiering för drönarförsvar och höjt upphandlingsmandatet med över 1 miljard euro fram till 2032 (Finnish Government).

Varför de kollektiva systemen halkar efter

EU:s viktigaste drönarpolitiska initiativ, den handlingsplan som kommissionsordförande Ursula von der Leyen presenterade i Vilnius, är ett icke-bindande meddelande och inte lagstiftning. Tillämpningsramen pekar mot 2030. European Drone Defence Initiative siktar på initial förmåga i slutet av 2026 och full drift vid utgången av 2027 (UAV Defence, 2EU Brussels). NATO erbjuder en marknadsplats för motdrönarupphandling och övningsramar, vilket hjälper interoperabiliteten. Det är däremot inte ett samlat kommando som kan skjuta ned en drönare över Galați klockan tre på morgonen (Defense News).

SAFE-deadlinen pressade länder att skriva kontrakt senast den 31 maj. EU:s gemensamma ramverk blir inte operativa förrän tidigast 2027. Nationell upphandling inom SAFE håller därför på att bli Europas faktiska försvarsstruktur: bilateral i praktiken, kollektiv i ambitionen.

Det finns heller inget ramverk för ersättning till civila i NATO-länder som drabbas av krigets spridningseffekter. Enligt rumänska myndigheter fick de skadade i Galați ersättning genom landets akuta socialstödsfond, samma mekanism som används efter översvämningar.

Alla allierade är inte ens överens om att åtgärder krävs. Slovakiens utrikesminister Juraj Blanár vägrade kalla upp Rysslands ambassadör och beskrev en sådan markering som "poserande som inte löser något" (Aktuality.sk). Premiärminister Robert Fico gick längre och använde incidenten för att kräva dialog mellan EU och Ryssland (STVR).

NATO:s försvarsministrar möts i Bryssel den 18 juni. De baltiska presidenterna har krävt att alliansen går från air policing, alltså övervakning av luftrummet, till air defense, faktisk försvarsförmåga i luften (AeroTime). Om mötet leder till operativa beslut avgörs om den bilaterala strukturen blir permanent, eller om de kollektiva systemen hinner ikapp innan nästa drönare når ett bostadshus.