Tyskland öppnar för ny miljardupplåning

Tyskland har länge gjort budgetdisciplin till ekonomisk dygd. Nu har Friedrich Merz regering godkänt ett budgetutkast för 2027 med omkring 203,6–203,7 miljarder euro i ny upplåning, enligt Reuters-rapportering. Den europeiska frågan börjar inte med själva beloppet, utan med utgångsläget. Tyskland kan låna inom de gemensamma reglerna från en position som Frankrike och Italien inte har.

Den positionen vilar på tre saker. Investerare betraktar fortfarande tyska staten som en säker låntagare, grundlagen ger Berlin större undantag än tidigare, och försvarsutgifter ger upplåningen politiskt skydd. Skulden är dyrare än under nollränteåren, men räntan på den tioåriga tyska statsobligationen, alltså vad investerare kräver för att låna ut till Berlin i tio år, låg runt 2,99 procent den 7 juli. Det är enligt TradingEconomics inte en nivå som signalerar finansieringspanik.

Lån från framtiden

Planen byggs i flera lager. Den ordinarie federala budgeten, en infrastrukturfond och Bundeswehrfonden innebär tillsammans planerad upplåning på omkring 838,2 miljarder euro för åren 2027–2030, enligt samma Reuters-rapportering. Berlin flyttar i praktiken framtida skatteintäkter till dagens säkerhets- och infrastrukturbudgetar.

Den juridiska vägen är central. Tysklands skuldbroms, den grundlagsfästa regel som begränsar normal statlig upplåning, biter inte på samma sätt när försvars- och säkerhetsutgifterna överstiger 1 procent av BNP, ekonomins samlade årliga produktion. Det har bland andra DW och FAZ rapporterat. Därför blir upplåningen lättare att försvara inrikespolitiskt än ett allmänt utgiftspaket.

Risken kommer senare. De federala räntekostnaderna, pengar som betalas till långivare innan nya reformer eller skattesänkningar kan diskuteras, väntas stiga från 41,9 miljarder euro 2027 till 80,7 miljarder euro 2030, enligt Tagesschau. Sådana betalningar får första anspråk på statens inkomster. Senare regeringar börjar därför varje budgetförhandling med mindre handlingsutrymme.

Det hade varit enklare om tillväxten burit mer av kalkylen. Enligt tysk rapportering bygger budgeten på real tillväxt, alltså produktion justerad för inflation, på 0,5 procent 2026 och 0,9 procent 2027, enligt Onvista/Reuters. Svag tillväxt gör inte upplåningen fel i sig. Den gör däremot kvaliteten på det skulden finansierar viktigare.

Vilka som skyddas

De första vinnarna är tydliga. WirtschaftsWoche rapporterar om planerade investeringar på 117,5 miljarder euro 2027 och ordinarie försvarsutgifter på omkring 109,7 miljarder euro. Pengarna går mot försvarsindustri, byggbolag, järnvägsentreprenörer och leverantörer kopplade till offentliga investeringar. Polen kommer att bedöma planen mindre efter bokföringen än efter om den leder till utrustning, logistik och stöd till Ukraina som faktiskt levereras, en oro som återkommer i DW:s polska rapportering.

Täckningen hämtas från mindre skyddade delar av staten. Upday UK rapporterar om nedskärningar på 3 miljarder euro i bidrag till pensionsförsäkringen och 1,8 miljarder euro till sjukförsäkringen. Därtill flyttas 2,7 miljarder euro från klimat- och omställningsfonden till den allmänna budgeten för att täcka gapet. Sådana bidrag är överföringar från den federala budgeten till försäkringssystemen, vilket betyder att effekten beror på senare beslut om avgifter, ersättningar och reserver. Riktningen är ändå klar. Försvar och infrastruktur skyddas; sociala utgifter och klimatposter hjälper till att få kalkylen att gå ihop.

Varför andra inte kan kopiera modellen

EU:s budgetregler bygger fortfarande på ett underskottstak på 3 procent av BNP, där underskottet är den årliga skillnaden mellan utgifter och inkomster, och ett riktmärke för statsskulden på 60 procent av BNP. Det framgår av EU-kommissionens genomgång och förordning 2024/1263. Skillnaden ligger i startpositionen. Ett land med Tysklands låntagarstatus kan omvandla en säkerhetschock till investeringsupplåning. Ett land med hög skuld möter samma regler, men med mindre tålamod från marknaden och mindre politiskt utrymme hemma.

Frankrike visar kontrasten i siffror. Arab News hänvisar till en offentlig skuld på 3 536,1 miljarder euro, eller 117,5 procent av BNP, under första kvartalet 2026. Italien visar redovisningsstriden: Pagella Politica betonar att försvarsutgifter inte bara stryks ur EU:s underskottsregler. Upday NL pekar på trovärdighetsproblemet: Berlin lånar kraftigt och argumenterar samtidigt för en magrare EU-budget.

Tyskland har dessutom en egen vägg framför sig. Rapporterade finansieringsgap stiger från 22 miljarder euro 2028 till 38 miljarder 2029 och 47 miljarder 2030, enligt taz. Handelsblatt rapporterar att regeringen redan använder 6,8 miljarder euro ur reserverna för 2027, vilket lämnar omkring 3,9 miljarder euro för senare år.

Tysklands skuldomläggning är ett test av förtroendekapital, inte ett rent brott med budgetdisciplinen. Prejudikatet går bara att försvara om upplåningen hinner bli säkerhet, infrastruktur och faktisk kapacitet innan räntekostnaderna åter stänger utrymmet.