Tysklands försvarslån saknar 11 miljarder euro

Tysklands grundlagsändring för försvarsupplåning har fungerat precis som den är skriven. Där ligger problemet. Under 2025 lånade Berlin 28,6 miljarder euro utanför skuldbromsen, regeln som begränsar statens årliga upplåning. Samtidigt ökade de säkerhetsutgifter som omfattas av undantaget med endast 17,6 miljarder euro jämfört med året före (FAZ, Die Zeit). Ifo Institute, ett ledande tyskt ekonomiskt forskningsinstitut, bedömer att skillnaden på omkring 11 miljarder euro består av gamla utgifter som nu får lånefinansieras. Därmed frigjordes skatteintäkter för andra delar av statsbudgeten. Bundesbank har oberoende av Ifo kommit fram till något liknande: upplåningen enligt de nya reglerna för försvar och infrastruktur översteg de faktiska utgiftsökningarna och bidrog till att täcka allmänna budgetunderskott (Bundesbank).

Det finns inga belägg för att lånade pengar har förts ut från försvarsanslagen. Iakttagelsen gäller finanspolitisk substitution, inte förskingring eller otillåten omfördelning.

Så skapar basnivån ett budgetutrymme

Grundlagsändringen från mars 2025 undantar federala säkerhetsutgifter över 1 % av BNP från den tyska skuldbromsen. Fem utgiftsområden omfattas: försvar, civilskydd, underrättelseverksamhet, cybersäkerhet och stöd till länder som utsätts för väpnade angrepp (Bundestag).

Gränsen sattes lägre än vad Tyskland redan lade på dessa områden. Berlin kunde därför omedelbart lånefinansiera befintliga utgifter utan att tillföra en enda euro till landets militära förmåga. Finansdepartementets ståndpunkt är juridiskt riktig: varje lånad euro uppfyllde grundlagens villkor. Ifo prövar i stället den ekonomiska effekten. Enligt institutet bör upplåningen ge ytterligare säkerhetsförmåga, inte ersätta skatteintäkter som tidigare finansierade samma verksamhet (Ifo).

Båda slutsatserna kan vara riktiga. Upplåningen följde lagen, men omkring 38,5 % av det undantagna lånebeloppet finansierade enligt beräkningen inget nytt försvarsinnehåll (FAZ).

Litauen visar om pengarna når förbanden

Tyskland kan samtidigt peka på konkreta förbättringar i materielanskaffningen. Utgifterna för militära inköp ökade med 4,53 miljarder euro under 2025, varav 2,32 miljarder euro avsåg ökade ammunitionsinköp (Die Zeit). Utbetalningarna ur den äldre särskilda fonden på 100 miljarder euro, ett engångspaket för upplåning som inrättades 2022 för att modernisera Bundeswehr, steg från 3,5 % av fonden 2022 till 84 % 2024 (French Treasury).

Det tydligaste provet på om lånen blir bemannade och utrustade förband är Tysklands 45:e pansarbrigad i Litauen, Berlins främsta åtagande för Natos försvar i öster. Omkring 1 700 personer tjänstgör under brigaden, men i siffran ingår en redan befintlig Nato-stridsgrupp med över 1 000 roterande soldater. Den kan därför inte tolkas som att 1 700 nya soldater har placerats i landet (Bundeswehr, LRT). De tunga stridsvagns- och mekaniserade bataljonerna ska flyttas från Tyskland först 2027. I augusti 2026 hade frivilliga tillsättningar fyllt endast 60 % av brigadens slutliga befattningar (Lrytas).

Litauen satsar samtidigt 1,33 miljarder euro på den basinfrastruktur som krävs för att ta emot hela brigaden (Lithuanian Defence Ministry).

Budgetsubstitutionen och brigadens personalbrist förekommer parallellt, men underlaget visar inte att den ena har orsakat den andra. Rekryteringsproblem, långa upphandlingstider och flaskhalsar i försvarsindustrin har var sina förklaringar. Tillsammans visar de ändå skillnaden mellan Tysklands grundlagsenliga möjlighet att låna och landets hittills visade förmåga att omsätta pengarna i stridsberedda förband.

Därför berör detta även de allierade

Tysklands genomförandeförmåga påverkar fler länder än Tyskland. Nederländernas samtliga tre stridande brigader ingår i tyska divisioner. Under övningen Fighter Lion 2026 tränade över 7 000 tyska och nederländska soldater gemensamma operationer (Defensie Dichtbij, Bundeswehr). Samordningen fungerar på övningsfältet. Däremot har det ännu inte prövats om de nederländska brigaderna kan förlita sig på den tyska lednings- och logistikstruktur som krävs under långvariga strider.

Som vi rapporterade förra veckan har federala revisorer varnat för att den tyska statsskulden kan nå minst 3 biljoner euro 2030, samtidigt som de årliga räntebetalningarna stiger till 80,7 miljarder euro (Bundestag). Budgetutrymmet är begränsat. Med tiden kommer räntekostnaderna att konkurrera med försvarsutgifterna om samma statsinkomster.

Tyskland har visat att upplåningen följer grundlagen. Landet har ännu inte visat att hela det nya budgetutrymmet har skapat ytterligare bemannad och utrustad militär kapacitet. Regeringen, försvarsdepartementet, Bundeswehrs upphandlingsmyndighet och förbundsdagens budgetutskott, som godkänner de årliga utgifterna och granskar hur de används, ansvarar för var sin del av genomförandet. De 11 miljarderna euro är Ifos uppskattning av substitutionen, inte en konstaterad förlust. Men allierade som bygger sin försvarsplanering på tyska åtaganden behöver mer än juridiskt korrekt upplåning. De behöver bataljoner.